FÖRSIKTIGT POSITIV INLEDNING

Det har varit en blandad kompott på de asiatiska börserna. Shanghais CSI-index har stigit 0,02 procent, Hongkongbörsen har avancerat 3,2 procent, Tokyos Nikkei-index backade 0,4 procent och australiensiska ASX-index föll 0,76 procent. Börsuppgången i Hongkong förstärktes efter lättnader i covidpolicyn, där antalet dagar i isolering för personer med covid minskar till 5 dagar. Kina väntas hålla en presskonferens om covidpolicyn klockan 8.00 svensk tid.

Statspappersräntorna har sjunkit tillbaka ytterligare cirka 8 punkter. Den amerikanska tioårsräntan noteras à 3,45 procent och tvåårsräntan 4,28 procent. Den svenska tioåringen noteras cirka 1,66 procent och tvååringen 2,36 procent. Både de svenska och amerikanska räntekurvorna är sedan länge inverterade [korträntorna högre än långräntorna], vilket allmänt tolkas som en varningssignal för lågkonjunktur.

Dollarkursen handlas marginellt upp à 1,0530 mot euron, och ned en yen à 136,75 mot yenen. Kronan handlas 7 öre starkare à 10,35 mot dollarn, respektive oförändrat à 10,90 mot euron. Oljepriserna har brutit en teknisk stödnivå och backade under natten ytterligare en dollar. Brentkontraktet (”Nordsjöoljan”) noteras 77,95 dollar per fat och det amerikanska WTI-kontraktet 72,95 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelpris i SE3-området à svidande 423,38 öre per kilowattimme.

Den japanska bruttonationalprodukten sjönk i en långsammare takt än väntat under det tredje kvartalet. BNP sjönk med 0,2 procent tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal och sjönk med 0,8 procent i beräknad årstakt. Preliminärt rapporterades -0,3 respektive -1,2 procent. Den japanska bytesbalansen visade ett underskott om 64,1 miljarder yen i oktober. Analytiker hade väntat sig ett överskott om 623,4 miljarder yen.

Balansen mellan antalet mäklare som rapporterade högre huspriser och de som rapporterade lägre priser i Storbritannien sjönk till -25 procent i november. Det är den lägsta nivån sedan maj 2020. Enligt en konsensusundersökning från Reuters väntades -10 procent.  ”Det är lätt att förstå den generellt sett negativa tonen i den senaste RICS undersökningen med tanke på den osäkra makroomgivningen och högre lånekostnader”, sade Simon Rubinsohn, chefekonom på RICS.

Dagens makroagenda är tunn. Dock väntas ett anförande från ECB:s Christine Lagarde klockan 13.00. Även Stefan Ingves väntas tala om makrotillsyn.

De europeiska indexterminerna handlas marginellt upp. I skrivande stund noteras Londons FTSE-index på plus 0,05 procent, tyska DAX-index upp 0,15 procent, franska CAC-index upp 0,2 procent och förhandeln hos IG Markets indikerar att Stockholmsbörsen ska öppna upp 0,05.

Nyheter från kvällen

– FINANSINSPEKTIONEN. Delar av Finansinspektionens banktillsyn präglas av stort internt missnöje och omfattade avhopp. Personalomsättningen i hela myndigheten fortsätter att öka. (DI).
– RÖTT LJUS. Svenska kraftnät vill vid sidan av elstödet till hushåll och företag använda ytterligare 4 miljarder kronor av sina flaskhalsintäkter för att mildra effekten av de höga elpriserna. Men förslaget har stoppats av Energimarknadsinspektionen. (DI).
– KLIMATLEDARE. Sverige håller på att tappa sin ställning som föregångsland för klimatomställningen i EU. Konjunkturinstitutet ser ett behov av en ny inriktning för svensk klimatpolitik. (SvD).
– AMORTERINGSKRAVET. Finansmarknadsminister Niklas Wykman har inte gett upp hoppet om att få till en paus i amorteringskravet, ett omdiskuterat vallöfte som har kritiserats från både Finansinspektionen och Riksbanken. (SvD).
– PRISCHOCK. I januari kommer en elräkning som är mångdubbelt dyrare än nu i december, enligt elbolaget God El som har räknat på hur mycket vintermånaderna kan kosta svenska hushåll. (SvD).
– FULLA KASSAVALV. Storbankerna har gott om kapital och även om kreditförlusterna ökar nästa år är knappast vårens utdelningar i fara. (DI)
– RÄNTELÄGET. Nobelpristagaren i ekonomi, USA:s tidigare centralbankschef Ben Bernanke, bedömer givet att centralbankerna kan pressa ned prisökningarna ”skulle vi förmodligen se ganska låga räntor på längre sikt”. (SvD)
– RETRÄTT. Fastighetssäljarnas drömmar om utländskt kapital grusas. Ett par av världens stora fastighetsinvesterare ser ett utflöde ur sina fastighetsfonder. (DI
– SKOGSINVESTERING. Den vikande konjunkturen håller sakta men säkert på att dra ned skogsnäringen. Men mycket talar fortsatt för att investera i skog som tillgång. Handelsbankens expert Christian Kopfer uppger för Dagens industri att det ”är ett fortsatt bra skydd mot inflationen”. (DI)

Bolagsnotiser

– SBB ger i en informationsbroschyr fler detaljer om Amasten inför den potentiella avknoppningen av bolaget. Amastens finansiella mål är att avkastningen på eget kapital ska över tid överstiga 10 procent, att belåningsgraden inte ska överstiga 65 procent av fastigheternas marknadsvärde, en soliditet över 30 procent och att räntetäckningsgraden ska överstiga 1,5 gånger. Angående Amastens utdelningsmål ska 50 procent av förvaltningsresultatet efter skatt delas ut. Fortsatt inom finanserna består kapitalstrukturen av lång kapital- och räntebindning samt en finansieringsstruktur med enbart bankfinansiering, enligt SBB.

– Castellums vd Rutger Arnhult har genom M2 Asset Management sålt 2,3 miljoner aktier i Castellum till kursen 132 kronor per aktie. Totalt var affären värd drygt 303 miljoner kronor. Det framgår av Finansinspektionens insynsregister. Enligt ägardatatjänsten Holdings ägde Rutger Arnhult nästan 19 miljoner aktier i Castellum den 5 oktober. Affären skedde på Nasdaq Stockholm i fredags.

– Fukthanteringsföretaget Munters meddelar uppdaterade finansiella mål inför bolagets kapitalmarknadsdag på torsdagen. Bland annat höjs tillväxtmålet. Det framgår av ett pressmeddelande. Det nya målet är en årlig organisk, valutajusterad, nettoomsättningstillväxt på i genomsnitt 10 procent. Det tidigare målet var att ha årlig organisk, valutajusterad nettoomsättningstillväxt på 5 procent, kompletterad med utvalda tilläggsförvärv. ”Under de senaste kvartalen har Munters haft en stark organisk tillväxt kombinerat med strategiska förvärv. För att spegla den starka efterfrågan för våra energieffektiva lösningar har vi uppdaterat våra finansiella mål”, skriver bolaget. Vidare sätts målet att ha en justerad ebita-marginal över 14 procent. Det tidigare målet var en justerad ebita-marginal om 14 procent på medellång sikt.

– Ventilationsföretaget Systemair redovisar ett rörelseresultat om 120 miljoner kronor för det andra kvartalet (augusti-oktober) i det brutna räkenskapsåret 2022/2023, motsvarande en rörelsemarginal om 3,9 procent. Väntat var enligt Infronts prognossammanställning ett rörelseresultat på 299 miljoner kronor. Rörelseresultat inkluderar nedskrivningar av den ryska verksamheten om totalt 168 miljoner kronor. Justerat rörelseresultat låg på 297 miljoner kronor. Här väntades 299 miljoner kronor. Nettoomsättningen var 3.037 miljoner kronor, att jämföra med förväntade 2.840 miljoner. Den organiska tillväxten var 14,8 procent. Under motsvarande period föregående år var den organiska tillväxten 9,1 procent.

Notiser från marknaden

–  Bostadsrättspriserna i Sverige sjönk 1 procent i november jämfört med föregående månad. Villapriserna sjönk 3 procent. Det visar statistik från Svensk Mäklarstatistik. De senaste tolv månaderna har bostadsrättspriserna sjunkit 7 procent samtidigt som villapriserna sjunkit 8 procent. Svensk Mäklarstatistik redovisar prisutvecklingen som tremånaders glidande medelvärden, viktade efter antalet försäljningar, för att dämpa säsongseffekter och tillfälliga avvikelser som inte har med den underliggande marknadsutvecklingen att göra. För november innebär månadsförändringen att det viktade medelvärdet för september-november jämförs med motsvarande viktade medelvärde för augusti-oktober. För tremånadersförändringen görs jämförelsen med juni-augusti. Mäklarstatistik konstaterar att perioden med prisnedgångar nu har varat i åtta månader. Sedan toppen i början av året har priserna på riksnivå för bostadsrätter sjunkit med 12 procent och för villor med 13 procent.

– Personalen vid den Europeiska centralbanken, ECB, diskuterar protestaktioner efter missnöje med löneökningar. Det kan gå så långt att det slutar med en strejk. Det rapporterar Financial Times på onsdagskvällen. Att organisera en strejk vid ECB är svårt eftersom den inte omfattas av någon nationell lag och centralbanken agerar efter sina egna regler.  Löneförslaget som är aktuellt i dagsläget ger en löneökning på 4,07 procent nästa år, efter 1,48 procent i år. En takt som motsvarar mindre än hälften av den tyska inflationstakten 2021.

– Bank of Canada, BOC, höjer styrräntan med 50 punkter till 4,25 procent (3,75). Enligt Trading Economics konsensus förväntades räntan höjas med just 50 punkter till 4,25 procent. Samtidigt fortsätter banken med sin kvantitativa åtstramning, där de säljer obligationer. BOC konstaterar att inflationen världen över fortsätter att vara hög och brett baserad. Den ekonomiska tillväxten dämpas, men den har visat sig vara mer motståndskraftig än vad som väntades vid tiden för centralbankens penningpolitiska rapport i oktober.

Aktuella obligationspriser

 

/av

OPTIMISMEN VACKLAR

Den asiatiska börstavlan lyser rött i kölvattnet av gårdagens svaga stängning i USA som överskuggade positiva nyheter om de tilltagande lättnaderna i Kinas covidpolicy. Shanghais CSI-index har backat 0,25 procent, Hongkongbörsen har sjunkit 2,4 procent, Tokyos Nikkei-index backade 0,72 procent och australiensiska ASX-index föll 0,86 procent.

Statspappersräntorna har sjunkit tillbaka cirka 7 punkter. Den amerikanska tioårsräntan noteras à 3,52 procent och tvåårsräntan 4,35 procent. Den svenska tioåringen noteras cirka 1,65 procent och tvååringen 2,38 procent. Spreaden [skillnaden] mellan den amerikanska tioåringen respektive tvååringen är på morgonen rekordbreda 83 baspunkter [0,83%], vilket vissa bedömare ser som en antydan att marknaden förväntar sig en framtida tvärvändning i inflationen [dock oklart ”när eller hur”].

Dollarkursen handlas stabilt omkring 1,0455 mot euron, och 137,50 mot yenen. Kronan handlas oförändrad à 10,42 mot dollarn, respektive två öre starkare à 10,90 mot euron. Oljepriserna har brutit en teknisk stödnivå och backade under natten ytterligare 4 dollar. Brentkontraktet (”Nordsjöoljan”) noteras 79,40 dollar per fat och det amerikanska WTI-kontraktet 74,30 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelpris i SE3-området à 368,59 öre per kilowattimme.

– Marknadsaktörer i USA fortsätter att väga utsikterna för högre Fedräntor mot risken för en hårdare inbromsning i amerikansk ekonomi framöver. Enligt Ben Jeffery och Ian Lyngen, strateger vid BMO Capital Markets, som citeras av Dow Jones, var tisdagens räntenedgång ett ”skolboksexempel” på en omprissättning baserat på oro för inbromsning när Fed höjer styrräntan och utsikterna för sluträntan ”även när ekonomiska motvindar byggs upp”. Prognoser pekar alltjämt mot att Fed höjer styrräntan med måttliga 50 punkter nästa vecka, efter fyra 75-punktershöjningar i rad. Men fredagens oväntat starka jobbrapport och måndagens överraskande starka ISM-rapport för tjänstesektorn ökar ändå risken för att Fed höjer räntan mer i början av nästa år, och håller en hög styrränta under en längre period.

Data på onsdagsmorgonen har visat att Australiens BNP ökade 0,6 procent under tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal, och steg 5,9 procent jämfört med tredje kvartalet 2021. Det var något under väntade +0,7 respektive +6,2 procent. I Kina sjönk exporten 8,7 procent på årsbasis i november samtidigt som importen sjönk 10,6 procent, vilket var svagare än väntade -3,5 respektive -6,0 procent. Överskottet i handelsbalansen minskade samtidigt till motsvarande 69,8 miljarder dollar i november, från 85,2 miljarder i oktober.

SCB publicerar idag svensk BNP-indikator, produktionsvärdeindex, industriorderingång och hushållens konsumtion för oktober. Samtidigt redovisar Riksgälden utfallet för statens betalningar i november. I Europa inväntas Eurostats tredje beräkning av BNP för tredje kvartalet. Eftermiddagens USA-datakalender är relativt tunn, med definitiv statistik över produktivitet och enhetsarbetskostnader under tredje kvartalet, klockan 14.30, som en av få hållpunkter. Större intresse riktas sannolikt mot Bank of Canadas (BOC) räntebesked, klockan 16.00. BOC sänkte, något oväntat, höjningstakten till 50 punkter i oktober, från 75 punkter i september och 100 punkter i juli. Nu pekar konsensusprognosen mot en ny höjning med 50 punkter, till 4,25 procent, i eftermiddag.

De europeiska indexterminerna är dämpade. I skrivande stund noteras Londons FTSE-index på +/- noll procent, tyska DAX-index ned 0,45 procent, franska CAC-index upp 0,15 procent och förhandeln hos IG Markets indikerar att Stockholmsbörsen ska öppna ned 0,2.

Nyheter från kvällen

– INGA RESTRIKTIONER. Trots ökad spridning av covidsmitta har regeringen inga planer på att införa några nya restriktioner. Socialminister Jakob Forssmed säger att regeringen har beredskap om läget förvärras, men konstaterar att det inte längre handlar om en samhällsfarlig sjukdom. (Ekot)
– TRUMPFÖRETAG DÖMDA. En jury i New York har dömt den tidigare amerikanske presidenten Donald Trumps företag för skattebrott. Anklagelserna gäller att företaget har underlättat för höga chefer att undkomma inkomstskatt för förmåner som hyresfria bostäder och lyxbilar. (Ekot)
– VARSELVÅG. Den värsta varselvågen sedan slutet av 2020 sköljer nu över svensk arbetsmarknad. I november varslades 5.678 personer om uppsägning enligt statistik från Arbetsförmedlingen. (SvD)
– DRÅPSLAG. EU:s ambitioner att stoppa avskogning på kontinenten riskerar att slå skoningslöst mot svenska skogsägare. ”Principiellt kan det omfatta alla som äger och brukar skog, från Holmen till den vanliga familjeskogsbrukaren”, säger Per Lindblad, vd för Landshypotek Bank. (DI)

Bolagsnotiser

– Detaljhandelsföretaget Clas Ohlsons rörelseresultat under det andra kvartalet (augusti-oktober) i det brutna räkenskapsåret 2022/2023 uppgick till 112 miljoner kronor. Analytiker hade i genomsnitt räknat med 123 miljoner kronor, enligt Infronts sammanställning av fem estimat. Bruttomarginalen blev 37,7 procent, en minskning jämfört med 43,1 procent motsvarande kvartal i fjol. Förväntat var 39,4 procent. Merparten av skillnaden i bruttomarginalen mellan andra kvartalet i år och andra kvartalet i fjol var makrorelaterade faktorer såsom ökade varuförsörjningskostnader och en sammanvägt negativ valutaeffekt under kvartalet, skriver Clas Ohlson i sin delårsrapport. Resterande del är hänförlig till operationella faktorer såsom produktmix och kampanjer, heter det. Clas Ohlsons försäljning i kvartalet uppgick till 2.250 miljoner kronor, vilket har meddelats tidigare.

– Kreditvärderingsinstitutet S&P Global Ratings har bekräftat fastighetsbolaget SBB:s kreditbetyg BBB- med negativa utsikter. Det framgår av ett pressmeddelande på tisdagskvällen. Kreditinstitutet lyfter samtidigt att Brookfieldaffären borde ha positiv effekt. ”Vi tror att transaktionen, om den förverkligas som förväntat, bör ha en positiv inverkan på SBB:s bruttosoliditetsgrader och likviditetsposition, eftersom bolaget kommer att använda kontanta intäkter för att betala tillbaka skulder under de kommande 12-24 månaderna. Ändå är vi medvetna om de rådande utmanande förhållandena på fastighetsmarknaderna och SBB:s förhöjda hävstångseffekt från och med tredje kvartalet 2022, trots alla transaktioner som bolaget annonserat under de senaste månaderna före detta tillkännagivande”, skriver S&P enligt pressmeddelandet från SBB. De negativa utsikterna indikerar att S&P kan sänka betygen inom 12 månader om SBB misslyckas med att uppnå sina kreditnyckeltal, heter det. I måndags bekräftade ett annat kreditvärderingsinstitut, Fitch, SBB:s kreditbetyg BBB- med positiva utsikter.

Notiser från marknaden

– Sveriges BNP ökade 0,7 procent i oktober jämfört med föregående månad. Jämfört med samma månad föregående år ökade BNP 2,0 procent. Det visar statistik från SCB. ”Total aktivitet i ekonomin fortsatte växa även om bilden i det underliggande materialet var mer blandad. Tunga branschgrupper i näringslivet som företagstjänster, fastighetsförvaltning och tillverkningsindustri växte medan hushållskonsumtionen fortsatte ner”, säger Mattias Kain Wyatt, nationalekonom på SCB. Månadsförändringen är säsongsrensad, årstakten kalenderkorrigerad. Hushållens konsumtion i Sverige minskade 0,3 procent i oktober jämfört med månaden före, säsongsrensat. Jämfört med samma månad föregående år var konsumtionen oförändrad, kalenderkorrigerat.

– Obalanserna på svensk bostadsmarknad har inte högsta prioritet bland de ekonomiska problemen för den nya svenska regeringen. ”Vi delar EU-kommissionens syn att det finns risker och makroobalanser. Men vi delar inte alltid kommissionens slutsatser om vad man ska göra åt det”, sade finansminister Elisabeth Svantesson till journalister efter ekofinmötet. ”Man kan ha en annan syn på hur obalanserna ska rättas till”, fortsatte hon. EU-kommissionen har under många år varnat för risker som härrör från den dåligt fungerande bostadsmarknaden, som hög privat skuldsättning, övervärderade bostadspriser och risker för banksystemet. ”Just nu är vi i en väldigt speciell situation med ett tufft ekonomiskt läge. Då är det extra viktigt att vara försiktig med strukturella åtgärder”, sade hon. Regeringen prioriterar kriminalitet, energiförsörjning, tuffa tider för hushållen och icke inflationsdrivande ekonomisk politik, sade Elisabeth Svantesson.

– Industriproduktionen i Tyskland sjönk 0,1 procent i oktober jämfört med föregående månad. Det visar statistik från ekonomidepartementet. Analytiker räknade med att produktionen skulle ha minskat med 0,6 procent jämfört med månaden före, enligt Trading Economics konsensusprognos. Jämfört med samma månad föregående år var industriproduktionen oförändrad. Produktionen i tillverkningsindustrin sjönk 0,4 procent under månaden. Energiproduktionen sjönk 7,6 procent. Byggproduktionen, som i Tyskland räknas in i industriproduktionen, steg 4,2 procent jämfört med i september. I september steg industriproduktionen med reviderade 1,1 procent jämfört med månaden före (+0,6), och steg med reviderade 3,1 procent jämfört med samma månad året före (+2,6).

Aktuella obligationspriser

 

/av

SVAGT NEDÅT

Det har varit ömsom vin ömsom vatten på de asiatiska börserna. Shanghais CSI-index har stigit 0,54 procent, Hongkongbörsen har sjunkit 0,8 procent, Tokyos Nikkei-index steg 0,24 procent och australiensiska ASX-index föll 0,46 procent.

Statspappersräntorna har stigit ytterligare 5 punkter. Den amerikanska tioårsräntan noteras à 3,59 procent och tvåårsräntan 4,38 procent. Den svenska tioåringen noteras cirka 1,77 procent och tvååringen 2,46 procent. De svenska och amerikanska räntekurvorna är sedan länge inverterade [korträntorna högre än långräntorna], vilket allmänt tolkas som en varningssignal för lågkonjunktur. Spreaden [skillnaden] mellan korta och långa räntor är på morgonen hela 80 punkter.

Dollarkursen handlas något starkare, omkring 1,0480 mot euron, och två yen högre à 137,40 mot yenen. Kronan har tappat 11 öre à 10,42 mot dollarn, respektive 6 öre svagare à 10,92 mot euron. Efter gårdagens stora svängningar handlas oljepriserna på morgonen cirka tre dollar lägre. Brentkontraktet (”Nordsjöoljan”) noteras 83,30 dollar per fat och det amerikanska WTI-kontraktet 77,40 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelpris i SE3-området à 379,01 öre per kilowattimme.

Från Kina kom under natten uppgifter om ytterligare lättnader i covid-policyn. Regeringen i Peking City uppgav att man inte längre kräver ett negativt PCR-testresultat för att få gå in på stormarknader och kommersiella byggnader, medan detta fortsatt krävs för exempelvis internetkaféer, barer, gym och institutioner för äldrevård.

Marknaden begrundar det oväntat starka PMI-utfall som publicerades igår (ISM:s tjänste-PMI steg till 56,5 i november, från 54,4 i oktober [väntat 53,3]). Statistiken stöttade tesen att Federal Reserve kommer att fortsätta höja styrräntan.  Capital Economics skrev i en kommentar att återhämtningen i ISM-tjänsteindexet i november gör att det överensstämmer med den senaste tidens konsumtionsdata och pekar på en anständig aktivitetsökning under fjärde kvartalet.  ”Men vi misstänker att motståndskraften kommer att mattas av nästa år, eftersom högre räntor börjar ta ut sin rätt”, enligt Capital Economics. Goldman Sachs skrev i ett kundbrev att risken för en högre slutränta kvarstår. ”Våra ekonomer beräknar att Fed Funds-räntan toppar runt 5-5,25 procent; en starkare USA-ekonomi kan översättas till ytterligare press på risktillgångar på kort sikt på grund av uppåttryck på räntorna”.

Bank of Japan (BOJ) överväger, enligt bankens chef Haruhiko Kuroda, att lämna sin ultralätta penningpolitik när väl 2-procentmålet för inflationen varaktigt har uppnåtts, men tillade att även om lönerna stiger med 3 procent kommer BOJ att fortsätta sin nuvarande policy om inflationen inte når 2 procent. Statistik visade att de japanska lönerna preliminärt ökade med 1,8 procent i oktober, vilket mestadels berodde på en mycket mindre ökning i de volatila bonusutbetalningarna, enligt Capital Economics. Annan data på tisdagen visade att de japanska hushållens konsumtion steg med 1,1 procent, säsongsjusterat, i oktober jämfört med föregående månad. Analytiker hade väntat sig en uppgång med 1,5 procent, enligt Trading Economics konsensus.

På dagens europeiska makroagenda står bland annat tyska industriorder för oktober och här hemma presenterar Konjunkturinstitutet sitt regeringsuppdrag om svenska företags prissättning. I eftermiddag publiceras USA-statistik över handelsbalansen i oktober och veckosiffrorna över detaljhandeln från Redbook.

De europeiska indexterminerna handlas marginellt ned. I skrivande stund noteras Londons FTSE-index ned 0,2 procent, tyska DAX-index ned 0,3 procent, franska CAC-index på minus 0,4 procent och förhandeln hos IG Markets indikerar att Stockholmsbörsen ska öppna ned 0,2.

Nyheter från kvällen

– KÄRNKRAFTSSTOPP. Underhållet av kärnkraftverk ska egentligen ske under våren eller sommaren, men nu är det stopp samtidigt i reaktorerna i Sverige, Frankrike och Finland, vilket driver upp energipriserna. (SvD)
– HYRESAVTAL. Flera hyresavtal är klara och de som hittills slutits har landat klart lägre än kraven på höjningar över 9 procent. I Stockholm står förhandlingsparterna dock fortsatt långt ifrån varandra. (SvD)
– BANKRÄNTOR. De stora bankerna ha ännu inte höjt sina bolåneräntor efter Riksbankens senaste räntehöjning och ekonomer drar slutsatsen att bankerna tvingas slåss om de lönsamma bolånekunderna. (DN)
– BOLUND. Miljöpartiets språkrör Per Bolund tror inte på miljöforskare som säger att inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel spelar liten roll för klimatet. MP vill tvärtemot Tidöpartierna öka kraven för inblandning. (SvD)
– VINDKRAFT. Vattenfall kräver att regeringen fattar beslut om energibolagets planer på vindkraftsparken Kriegers flak och har varnat för att den sega handledningen kan innebära förseningar. (DI)
– ELMARKNAD. Risken för elavbrott och att Sverige inte klarar energiomställningen ökar om inte elmarknaden snabbt reformeras, säger forskningsföretaget Energiforsk. (DI)
– SBB. Köparen av SBB:s skolfastigheter, Kanadabaserade Brookfield, uppger sig ha stort intresse för Sverige som investeringsland givet ekonomins och institutionernas styrka. (DI)
– SECURITAS. Säkerhetsbolaget Securitas har tvingats betala 5 miljarder kronor i skadestånd efter en dödsolycka i Miami förra året, men marknaden har inte informerats om detta. Anledningen uppges vara att Securitas försäkring täcker kostnaderna. (DI)

Bolagsnotiser

– Swedbank avser ha 3 procentenheter högre genomsnittlig årlig intäktsökning än genomsnittlig årlig kostnadsökning, tack vare bankens prisstrategi och anpassning till ett normaliserat ränteläge, högre utlåningsvolymer, kommissionsintäkter och övriga intäkter, i linje med Swedbanks affärsprioriteringar. Det uppger banken beträffande sin finansiella plan till 2025 inför den digitala kapitalmarknadsdagen på tisdagen. Målet om 15 procents avkastning på eget kapital 2025 stöds av att relationen mellan intäkter och kostnader, det så kallade K/I-talet, ska uppgå till 0,40 med strikt kostnadskontroll. ”Inflationspåverkan motverkas av effektivitetsvinster från automatisering av interna processer och strukturella kostnadsbesparingar”, skriver Swedbank. Angående kapitalbasen ska kärnprimärkapitalrelationen vara 100-300 baspunkter över Finansinspektionens krav, där Swedbank siktar på att nå 200 baspunkter under 2025 och framåt. Kreditförlustnivån ska vara 7 baspunkter 2025, baserat på det tioåriga genomsnittet, vilket inkluderar nedskrivningar inom portföljen avseende sjöfart och offshore. Justerat för dessa är det tioåriga genomsnittet 3 baspunkter, uppger banken. Swedbank behåller sin utdelningspolicy att dela ut 50 procent av årsvinsten.

– Smart Eye avser genomföra en företrädesemission om cirka 325 miljoner kronor, före emissionskostnader. Det meddelade Smart Eye på måndagskvällen. Syftet med företrädesemissionen uppges vara att stärka bolagets finansiella ställning och finansiera det resterande kapitalbehovet tills att Smart Eye blir kassaflödespositivt, vilket enligt bolaget väntas ske under det andra halvåret 2024. Smart Eye har samtidigt beslutat att vidta vissa åtgärder för att anpassa kostnadsprofilen och utvecklingen till marknadsförutsättningarna. ”För att genomföra dessa åtgärder avser bolaget att reducera sina personalkostnader med cirka tio procent på årsbasis, vilket motsvarar cirka 30 miljoner kronor per år”, skriver Smart Eye. Emissionen är fullt säkerställd genom en kombination av teckningsförbindelser, avsiktsförklaringar att teckna aktier och garantiåtaganden. Cirka 36 procent, eller 117 miljoner kronor, av emissionen är säkrad från de befintliga aktieägarna Första AP-fonden, Handelsbanken Fonder, Swedbank Robur, Consensus Asset Management, Vasastaden och Aktia Asset Management, styrelseledamöter och ledande befattningshavare.

– SKF undersöker en försäljning av sin flygverksamhet, efter att aktivistfonden Cevian drivit på frågan. Det rapporterar Bloomberg News på måndagskvällen med hänvisning till källor med insyn. Bolaget överväger försäljning av verksamheten som tillverkar specialkomponenter för flygindustrin som lager och tätningar. Enligt källorna kan SKF komma att meddela om planerna inom en vecka. SKF har dessutom en planerad kapitalmarknadsdag den 8 december. Aktivistfonden Cevian, som leds av Christer Gardell, har ett innehav på cirka 7,9 procent i SKF och uppges vara drivande i frågan. I samband med Cevians intåg kommenterade Gardell att Cevian ser ”betydande långsiktig värdepotential i bolaget som inte på långa vägar reflekteras i kursen”.

– Facebooks moderbolag Meta Platforms hotar att kasta ut nyhetsmedia från plattformen om ett lagförslag släpps igenom USA:s kongress, ett lagförslag som tar sikte på att låta nyhetsorganisationer förhandla kollektivt med bolag som Facebook och även sökmotorbolaget Google. Lagförslaget, som går under namnet ”journalistisk konkurrens och bevarande-lagen” har konstruerats för att stötta lokala nyhetsmedia och möjliggöra en jämlik ställning i avgiftsförhandling med de stora nätmediepublicisterna, som blir en publiceringsplattform för deras nyheter mot sociala medieanvändare i ett nästa led. Förslaget är en del av ett paket som tagits fram i kölvattnet av en nationell säkerhetsutredning.

Notiser från marknaden

– Orderingången till Tysklands tillverkningsindustri steg 0,8 procent i oktober jämfört med föregående månad. Enligt Trading Economics konsensus väntades orderingången ha stigit 0,1 procent jämfört med föregående månad. Jämfört med motsvarande månad året före sjönk orderingången 3,2 procent. Om stora order inte räknas in sjönk orderingången i oktober med 1,2 procent från månaden före, enligt den tyska statistikmyndigheten Destatis. Exportorderingången steg 2,5 procent jämfört med månaden före. Order från övriga euroområdet steg 2,6 procent medan order utanför euroområdet steg med 2,5 procent. Inhemska order sjönk 1,9 procent. I september sjönk orderingången med reviderade 2,9 procent jämfört med månaden före (-4,0), och minskade med reviderade 9,8 procent jämfört med motsvarande månad föregående år (-10,8).

– ECB:s chefekonom Philip Lane är övertygad om att euroländernas inflation ligger nära toppen, men fler räntehöjningar behövs. Det sade han på tisdagen, enligt Bloomberg News och Reuters. Lane tillade att inflationstoppen kan ha nåtts eller kommer att komma i början av 2023 samt att huvuddelen av jobbet är gjort. Chefekonomen sade vidare att det är möjligt att stötta hushåll och företag som behöver stöd med tillfälliga och riktade åtgärder. Om underskotten förblir höga under obegränsad tid skulle det addera till efterfrågetrycket.

– En trafikstockning med oljetankfartyg har uppstått i turkiskt vatten efter att EU:s pristak mot rysk olja verkställts, rapporterar Financial Times med hänvisning till källor och satellitspårningstjänster. Köbildningen är det första tecknet på att det nyss införda pristaket mot rysk olja kan störa oljeutbudet bortom den ryska exporten, enligt tidningen. Trafikstockningen har uppstått med anledning av att Turkiet kräver intyg från försäkringsbolag om att fartygen är fullt ut försäkrade innan de seglar in i Bosporen, det sund som knyter ihop Svarta havets ryska hamnar med internationella marknader. Enligt de nya restriktionerna från EU, som också anammas av G7-länderna, får rysk råolja inte säljas till priser över 60 dollar per fat. Restriktionen ska förverkligas genom förbud för västerländska försäkringsbolag att försäkra sådan last.

Aktuella obligationspriser

 

/av

ÖPPNING KRING NOLLSTRECKET

Sentimentet på de asiatiska börserna, speciellt de kinesiska marknaderna, förbättrades idag sedan flera städer i Kina aviserat lättnader i de omstridda covidrestriktionerna. Shanghais CSI-index har stigit 1,96 procent, Hongkongbörsen har avancerat 4,4 procent, Tokyos Nikkei-index steg 0,16 procent och australiensiska ASX-index ökade 0,35 procent.

Statspappersräntorna har stigit något jämfört med fredagsstängningen. Den amerikanska tioårsräntan noteras på morgonen kring 3,54 procent och tvåårsräntan 4,33 procent. Den svenska tioåringen noteras cirka 1,76 procent och tvååringen 2,44 procent.

Dollarkursen handlas oförändrad, omkring 1,0550 mot euron, och 135,05 mot yenen. Kronan noteras stabil omkring 10,31 mot dollarn, respektive 10,86 mot euron. Oljepriserna handlas cirka en dollar lägre. Brentkontraktet (”Nordsjöoljan”) noteras 85,90 dollar per fat och det amerikanska WTI-kontraktet 80,50 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelpris i SE3-området à 331,55 öre per kilowattimme.

Den amerikanska jobbrapporten (NFP) som publicerades i fredags eftermiddag triggade en initialt kraftig uppgång i statspappersräntorna, och även dollarförstärkning. Jason Pride på Glenmede konstaterade att jobbrapporten, inklusive tidigare månads upprevidering, visade på en fortsatt het arbetsmarknad.  ”Även om Fed kanske sänker sin höjningstakt från 75 punkter till 50 punkter, så kan detta också öka trycket på dem att förlänga dessa räntehöjningar längre in på 2023. En sådan bana med högre ränta under längre tid kan dämpa såväl obligationsmarknaden som aktiemarknaden”, sade han enligt Wall Street Journal.

Randall Kroszner, tidigare Fed-guvernör och numera professor vid University of Chicago, sade till Bloomberg TV att Fed kommer att höja styrräntan tills arbetsmarknaden verkligen knäcks, och det är den bevisligen inte än. Marknaden mottog Fed-chefen Jerome Powells kommentarer förra veckan på ett positivt sätt men var inte uppmärksamma på hans kommentarer om efterfrågan på arbetsmarknaden som skapar högre löneökningar. ”Ytterligare 100 punkters höjning från Fed innebär att obligationsräntorna ska upp, särskilt i korta änden”, sade Kevin Flanagan på Wisdom Tree Investments.

Kina fortsätter lättnaderna i restriktionerna på olika håll även om det inte kommit någon officiell kursändring. Den ekonomiska inbromsningen och protesterna kan skynda på övergången till en mer normal tillvaro, men risken för kraftigt ökade dödsfall hämmar fortsatt tidtabellen. Kinas PMI (Caixin) på måndagen bekräftade att ekonomin fortsätter att tappa fart, med tjänste-PMI ned till 46,7.  Kinas offshoreyuan stärktes till under 7-nivån mot dollarn för första gången på nästan tre månader. Dollarn har även tappat betydligt mot ”råvaruvalutor” som den nyzeeländska och australienska dollarn.

På dagens makroagenda för svensk del står Riksbanksprotokollet från det senaste mötet, då räntan höjdes med 75 punkter. Internationellt riktas blickarna mot tjänste-PMI, och då kanske framförallt ISM:s i USA. Det väntas ha sjunkit till 53,1 från 54,4.

De europeiska indexterminerna pendlar kring nollstrecket. I skrivande stund noteras Londons FTSE-index +/- noll procent, tyska DAX-index +/- noll procent, franska CAC-index på +/- noll procent och förhandeln hos IG Markets indikerar att Stockholmsbörsen ska öppna oförändrad.

Nyheter från kvällen

– HÅLLER KVAR. Opec-länderna behåller oljeproduktionen på nuvarande nivå. (DI mån)
– STÅR SIG. Volvo Cars antal levererade elbilar i november står sig bra mot tyska tillverkare, enligt analytiker. (DI lör)
– DYRT HEMJOBB. Försämrad utveckling, kostnadsexplosion och oförmåga att fatta beslut är några konsekvenser av det ökade distansjobbet, enligt Boston Consulting Group. (DI lör)
– S STIGER. Socialdemokraternas väljarstöd fortsätter uppåt och ligger på den starkaste nivån sedan december 2013. Det visar SVT/Novus väljarbarometer som publicerades på söndagen. (SVT lör)
– KRAFTIG HÖJNING. Trots löften om små höjningar har Skistar ökat liftkortspriserna rejält inför skidsäsongen. (DI lör)
– STÖD DRÖJER. Regeringen har mycket att reda ut innan elstödspengarna kan trilla in på företagskonton. Pengarna kan dröja. (SvD mån)
– SVÅRT LÄGE. Hjälporganisationer i Storbritannien slår larm om att allt fler britter tvingas välja mellan att äta och att ha värmen på. (DN mån)
– KAPPLÖPNING. En global kapplöpning pågår om att bli först att tillverka så kallat grönt stål. (DI mån)
– HÖJDA AVGIFTER. Höjd ränta och ökade driftskostnader slår mot landets bostadsrättsföreningar, som kan tvingas höja avgifterna med 10-20 procent. (DN mån)
– SPÅR KINARALLY. Goldman Sachs förutspår ett börsrally i Kina 2023 och att landets BNP ökar med 4,5 procent under året. (DI mån)
– DOLDA AVTAL. Efter SBB:s försäljning av fastigheter till Oscar Properties flyter nu dolda sidoavtal upp till ytan. (DI mån)
– DÅLIGT FÖRSLAG. Ett höjt lönegolv för arbetskraftsinvandrare i ett kärvt ekonomiskt läge riskerar att bli kostsamt, enligt Centerpartiet. (SvD sön)
– FORTSÄTTER NED. Bedömare tror på fortsatt fallande bopriser framöver. (DN lör)

Bolagsnotiser

– Nolato har på måndagen erhållit det inhemska tillstånd som krävs för att tillverka VHP-produkter i Kina och avser därmed att snarast återstarta produktionen. Det framgår av ett pressmeddelande. ”Nolato bedömer, likt i den publicerade delårsrapporten för det tredje kvartalet, att affärsområde Integrated Solutions totala omsättning under fjärde kvartalet kommer att uppgå till i storleksordningen en halv miljard kronor”, skriver bolaget. Som Nolato tidigare meddelat införde kinesiska myndigheter per oktober nya regulatoriska krav vad gäller bland annat tillverkning av produkter inom området Vaporiser Heating Products (VHP) i Kina. Nolato har därför inte under oktober och fram tills nu tillverkat några VHP-produkter i landet.

– Kreditvärderingsinstitutet Fitch har bekräftat fastighetsbolaget SBB:s kreditbetyg BBB- och ger samtidigt positiva utsikter. Det framgår av ett pressmeddelande. ”De positiva utsikterna återspeglar Fitch:s förväntningar på förbättringar i SBB:s finansiella profil när bolaget slutför planerade avyttringar och drar nytta av realhyreshöjningar och dämpar sin förvärvstakt. Fitch antog också att SBB:s skuld kommer att refinansieras till högre priser”, står det i pressmeddelandet.

Notiser från marknaden

–  Inköpschefsindex för svensk tjänstesektor sjönk till 54,3 i november, från 56,9 månaden före. Det är den lägsta nivån sedan juni 2020. Silf/Swedbank skriver i en kommentar att nedväxlingen i tjänstekonjunkturen fortsätter.  Indexet är ”alltjämt kvar i tillväxtzonen tack var en stark sysselsättning men med ökad risk för bakslag längre fram vilket inte minst avmattningen i orderingången och företagens lägre produktionsplaner indikerar”, säger Jörgen Kennemar, ansvarig för analysen av inköpschefsindex. Affärsvolym och leveranstider svarade för de största nedgångarna och drog ned PMI-tjänster med sammantaget 2,4 indexenheter följt av orderingång (-0,6 indexenheter). Sysselsättningen gick mot strömmen och bidrog med 0,7 indexenheter till PMI-tjänster och visar på en fortsatt stark arbetsmarknad i tjänstesektorn. Index för leverantörernas insatsvarupriser sjönk till 71,1 i november från 80,4 i oktober. Det är långt över det historiska genomsnittet (57,9) och tyder på att prisökningar är fortsatt utbrett i tjänstesektorn, vilket försvårar en nedgång i inflationen.  Tidigare har industri-PMI sjunkit till 45,8.  Det kombinerade inköpschefsindexet (tjänster och industrin) sjönk till 51,9 från 53,8 föregående månad.

– Centralbankscheferna i Tyskland och Frankrike uppgav i helgen att de är fast beslutna att få ned inflationen till målet på 2 procent.  Det sade de i en gemensam intervju i tyska Phoenix, enligt Bloomberg News. De konstaterade att ECB:s åtstramning kommer att tämja prisuppgången, som nu ligger långt över målet. ECB har höjt räntan med 200 punkter sedan i juli, och har sitt nästa möte den 15 december. Flera ledamöter har sagt att de är osäkra på om de ska höja med 50 eller 75 punkter då.

– Opec+ kom vid helgens möte överens om att hålla fast vid de nuvarande produktionsmålen. Det rapporterar Reuters. Beslutet kommer efter att EU och G7 kommit överens om att införa ett pristak på rysk olja. Opec+ upprörde USA och andra länder i Väst med sitt beslut i oktober att minska produktionen med 2 miljoner fat olja per dag, cirka 2 procent av den globala efterfrågan, från november till slutet av 2023. Detta på grund av väntat minskad efterfrågan. Opec+ arbetsgrupp kommer att träffas igen den 1 februari, medan nästa ordinarie möte är den 3-4 juni. Rysslands vice premiärminister Alexander Novak sade på söndagen att de hellre kommer att minska produktionen än sälja olja under pristaket. Analytiker har uppgett att pristaket kan bli ineffektivt. JP Morgan tror att Opec+ kommer att se över sina produktionsmål igen efter nyår på grund av inkommande data från Kina, tankerflödet och hur pristaket för rysk olja fungerar.

Aktuella obligationspriser

 

/av

AVVAKTANDE INFÖR JOBBRAPPORTEN

De asiatiska börserna går mot en svagt negativ avslutning till följd av oklarhet kring de restriktionslättnader som Kina nyligen aviserat. Shanghais CSI-index har backat 0,61 procent, Hongkongbörsen har tappat 0,2 procent, Tokyos Nikkei-index sjönk 1,59 procent och australiensiska ASX-index föll 0,75 procent.

Statspappersräntorna har fallit ytterligare cirka 8 punkter sedan igår. Den amerikanska tioårsräntan noteras på morgonen kring 3,53 procent och tvåårsräntan 4,26 procent. Den svenska tioåringen noteras cirka 1,70 procent och tvååringen 2,36 procent.

Dollarkursen handlas en cent lägre, omkring 1,0540 mot euron, och en yen lägre à 134,60 mot yenen. Kronan noteras 15 öre starkare omkring 10,28 mot dollarn, respektive 7 öre starkare à 10,84 mot euron. Oljepriserna handlas oförändrade. Brentkontraktet (”Nordsjöoljan”) noteras 87,40 dollar per fat och det amerikanska WTI-kontraktet 81,40 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelpris i SE3-området à 362,96 öre per kilowattimme.

Världens finansmarknader väntar med spänd förväntan på den månatliga amerikanska jobbrapporten, Non Farm Payrolls (NFP), som publiceras 14.30 svensk tid. Rapporten väntas visa en uppgång i antalet sysselsatta med 200.000 i november, ned från 261.000 i oktober. Arbetslöshetsnivån väntas ligga kvar på 3,7 procent medan löneökningarna antas ha sjunkit något till 4,6 från 4,7 procent. Rapporten blir en viktig pusselbit inför nästa Federal Reserve-möte den 14 december. Fed-förväntningarna har dragits ned något i veckan, med en väntad räntetopp om strax under 5 procent och ökad sannolikhet för 50 punkter vid decembermötet.

UBS Private Wealth Management noterade att jobbdata och annan statistik snart kan börja visa på en inbromsning i ekonomin. ”Det har varit vissa indikationer om att den räntehöjningscykel vi sett börjar slå igenom i ekonomin”, kommenterad UBS till Bloomberg News. Vissa amerikanska analytiker tror att sysselsättningsökningen blir cirka 175.000 i november, med anledning av jobbannonser och andra indikatorer. En mer normal takt i företagsstarterna kan också bidra till en inbromsning.

ECB-chefen Christine Lagarde sade på fredagen att inflationsförväntningarna behöver hållas förankrade och att allmänheten behöver känna sig säker på att prisökningarna kommer att komma tillbaka till målet. ”Givet den exceptionella osäkerheten, vad vi inom centralbankerna behöver göra är att leverera en penningpolitik som förankrar förväntningarna så att dessa förblir förankrade”.  Lagarde tillade att ECB behöver signalera till marknaden och allmänheten att man är fullständigt fokuserad på att dämpa inflationen på medellång sikt.

På dagens makroagenda, utöver den NFP, står även fransk industriproduktion och PPI i euroområdet.

De europeiska indexterminerna pendlar kring nollstrecket. I skrivande stund noteras Londons FTSE-index ned 0,05 procent, tyska DAX-index +/- noll procent, franska CAC-index på minus 0,15 procent och förhandeln hos IG Markets indikerar att Stockholmsbörsen ska öppna ned 0,1 procent.

Nyheter från kvällen

– KRITIK. Företagare är kritiska mot att elprisstödet dröjer och uppropet ”Sänkta elpriser nu” växer snabbt. (DN)
– DYRARE. VA-avgifterna kommer att stiga kraftigt framöver, i Stockholm och Malmö med 25 procent. Samtidigt uppmanas husägare att vidta åtgärder själva för att hantera stigande risk för översvämning. (DN)
– FEL SKATT. Bankskatten är en fiskal smygbeskattning av hushåll och företag som misslyckas med sitt syfte och regeringen hade gjort bäst i att avskaffa skatten redan nu, enligt företrädare för Företagarna, Skattebetalarna och Villaägarna. (DI)
– FLER HOT. Antalet misstänkta brevbomber i Spanien är uppe i fyra, och en av dem skickades till premiärministerns residens i Moncloa. (DN)
– OANVÄNDA MEDEL. Arbetsförmedlingen misslyckas ännu ett år med att använda flera miljarder som skulle gått till att stötta arbetslösa och arbetsgivare i jobbmatchningen. (DI)
– SER MÖJLIGHETER. EU-minister Jessika Roswall tror att Sverige har goda förutsättningar under EU-ordförandeskapet att förbättra relationen mellan USA och EU, som är på kollissionskurs i handelsfrågor. (DI)
– SAAB KAN SÄLJA JAS TILL FILIPPINERNA. Bolaget har fått förhandsbesked om att exportera stridsflygplanet till det asiatiska landet. (SvD)
– BÖRSRALLY. Stockholmsbörsen steg efter att Federal Reserve-chefen flaggat för lägre räntehöjningstakt, men experter är oense om hur varaktig den positiva trenden blir. (SvD)
– ERICSSON/APPLE-AVTAL KAN BLI KLART PÅ MÅNDAG. Fullt möjligt att ett avtal i patentstriden presenteras inom några dagar, enligt patentexpert. (DI)
– GRUVTILLSTÅND KLART. Kaunis Iron vann striden i Mark- och miljödomstolen och får tillstånd för 35 års gruvverksamhet i norra Sverige. (DI)
– UTSLÄPPSNOTA FÖR SJÖFARTEN FÄRDIG. Inom fem år ska europeiska rederier betala sina egna utsläpp, via utsläppshandelssystem. Drivmedelskostnaderna kan stiga med 30-40 procent enligt Svensk Sjöfart. (DI)
– ABB I KORRUPTION. Verkstadsbolaget har gått med på att betala 2,5 miljarder rand, motsvarande 1,4 miljarder kronor, i böter för att ha deltagit i en korruptionshärva i Sydafrika. (DN)
– KRAFTIG 5G-TILLVÄXT. Den nya mobiltekniken växer snabbare än någon tidigare mobilgeneration, enligt årets Ericsson mobility report. (DN)
– H2 GREEN STEEL ÖVERVÄGER VINDKRAFT. Stålbolaget överväger att bygga vindkraft nära det planerade fossilsnåla stålverket i Boden. (DN)
– SNUS OCH COVID. Finska snusare löper högre risk att smittas av Covid-19 jämfört med övriga befolkningen, enligt en studie från Scientific Reports. (DN)

Bolagsnotiser

– Assa Abloy har ingått bindande avtal med Fortune Brands Home & Security om att avyttra Emtek och Smart Residential-verksamheten i USA och Kanada för att helt eliminera alla konkurrensrättsliga invändningar gällande det föreslagna förvärvet av HHI. Det framgår av ett pressmeddelande. De verksamheter som ska avyttras hade 2021 en omsättning om cirka 350 miljoner dollar. Försäljningspriset för avyttringen uppgår till cirka 800 miljoner dollar på skuldfri basis. Residential-verksamheterna utanför USA och Kanada är inte föremål för avyttringen.

– Telias vd, Allison Kirkby, säger i en intervju med Nyhetsbyrån Direkt att bolaget gynnades i oktober av en lägre energikostnad än väntat. Hon flaggar också för att neddragningarna under 2023 troligen blir fler än 1.000 tjänster och tonar ned marknadens oro kring bolagets utdelningsförmåga. ”Oktober var något bättre än väntat som en följd av att energipriserna gick ned, men i november har spotpriserna gått upp lite igen. Jag hoppas att energikostnadsökningen för helåret kan bli något lägre än de 900 miljoner kronor vi räknat med”, säger Allison Kirkby i intervjun. I tredje kvartalet fördubblades, och i vissa fall trefaldigades, Telias energikostnader. Det dämpade resultatökningen och bidrog till att helårsprognosen för ebitda-tillväxten sänktes. Den tidigare meddelade prognosen är att energikostnaderna stiger med 900 miljoner kronor för att sedan öka med ytterligare 600 miljoner kronor nästa år.

Notiser från marknaden

– Bostadspriserna i Sverige fortsatte att sjunka brett i november, hus mer än lägenheter. Totalt sjönk bostadspriserna med 1,4 procent under månaden, och sedan toppnoteringarna i våras har bostadspriserna sjunkit med nästan 15 procent.  Det visar SBAB Booli Housing Price Index, som Nyhetsbyrån Direkt tagit del av. Villapriserna sjönk med 1,4 procent i november medan lägenhetspriserna sjönk 1,3 procent. Den säsongsjusterade trenden visade att bopriserna totalt sjönk 2,2 procent i november jämfört med oktober, lägenheter sjönk 1,2 procent och villor sjönk 2,5 procent. Priserna på lägenheter och villor föll i samtliga regioner med undantag för lägenhetspriserna i Norra Sverige och villapriserna i Storgöteborg.

– Tysklands export sjönk 0,6 procent medan importen sjönk 3,7 procent i oktober, kalender- och säsongsjusterat, jämfört med föregående månad. Enligt Trading Economics konsensusprognos väntades exporten ha minskat 0,3 procent jämfört med föregående månad och importen väntades ha minskat 0,4 procent. Handelsbalansen, säsongsjusterad, visade ett överskott på 6,9 miljarder euro i oktober, jämfört med +3,7 miljarder föregående månad. Snittförväntan var ett överskott om 5,2 miljarder.

– Stigande inflationstryck och utvecklingen i Kina utgör risker för Asiens ekonomiska utsikter, och de policyansvariga bör bygga större buffertar mot chocker. Det sade IMF-chefen Kristalina Georgieva vid ett ASEAN-forum på fredagen, enligt Reuters. Hon sade att länderna inom ASEAN varit en ljusglimt i den globala ekonomin med en väntad tillväxt i år på cirka 5 procent och liten dämpning 2023. Men utsikterna är extremt osäkra och dominerade av risker, från kriget i Ukraina, global finansiell åtstramning och inbromsningen i Kinas tillväxt.

Aktuella obligationspriser

 

/av

OPTIMISM EFTER RÄNTESIGNAL

Idag startar vår populära JULKALENDER. Håll utkik efter första videolänken i din inbox!

De asiatiska börserna har stigit överlag i kölvattnet av den amerikanske centralbankschefen Jerome Powells uttalande igår [att Federal Reserve snart kan slå av på räntehöjningstakten] som triggade en positiv reaktion på USA:s aktiemarknader. Shanghais CSI-index har avancerat 1,08 procent, Hongkongbörsen har stigit 1,4 procent, Tokyos Nikkei-index ökade 0,92 procent och australiensiska ASX-index steg 0,96 procent. Sentimentet i Asien stöttades även av att Kinas ansvarige för Covid-bekämpning – vice premiärminister Sun Chunlan – sagt att landets Covid-restriktioner nått en ny fas tack vare att omikronvarianten försvagats och att fler kineser vaccinerats.

Statspappersräntorna handlas cirka 13 punkter lägre efter Powells uttalande. Den amerikanska tioårsräntan noteras på morgonen kring 3,61 procent och tvåårsräntan 4,33 procent. Den svenska tioåringen noteras cirka 1,75 procent och tvååringen 2,37 procent.

Dollarkursen handlas cirka en cent lägre omkring 1,0450 mot euron och två yen lägre à 136,10 mot yenen. Kronan noteras 12 öre starkare omkring 10,44 mot dollarn, respektive två öre starkare à 10,91 mot euron. Oljepriserna har stigit drygt en dollar. Brentkontraktet (”Nordsjöoljan”) noteras 86,60 dollar per fat och det amerikanska WTI-kontraktet 80,20 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelpris i SE3-området à 425,13 öre per kilowattimme [nytt rekord].

Nyhetsflödet domineras av Fed-chefen, Jerome Powells, signal igår kväll om en dämpad höjningstakt för styrräntan. Även Fed-guvernören, Lisa Cook, antydde att det skulle vara klokt att röra sig i mindre steg. ”Givet den åtstramning som redan är på väg, är jag medveten om att penningpolitik har en fördröjning. Allt eftersom vi närmar oss till den osäkra destinationen, skulle det vara klokt att röra sig med mindre steg”, kommenterade hon. Hur långt Fed går och hur länge räntorna hålls restriktiva kommer att bero på mätbar effekt i inflationsbekämpningen.  Av Feds regionala konjunkturrapport, Beige Book, framgick att den ekonomiska aktiviteten i USA var oförändrad eller marginellt högre sen den förra rapporten den 19 oktober.

På dagens europeiska makroagenda står bland annat definitivt industri-PMI från euroländerna och Storbritannien och från Tyskland detaljhandel och VDMA maskinorder. Här hemma vankas partisympatierna från SCB, Silf/Swedbanks industri-PMI för november samt nybilsregistrering från Mobility Sweden. Vice riksbankschef Martin Flodén ska hålla ett anförande om läget i svensk ekonomi. I eftermiddag publiceras USA-statistik över bland annat privatkonsumtionen och PCE-inflationen, veckosiffrorna över antalet nya arbetslösa och ISM industri-PMI.

De europeiska indexterminerna stiger i varierande grad. I skrivande stund noteras Londons FTSE-index upp 0,15 procent, tyska DAX-index upp 0,85 procent, franska CAC-index på plus 0,55 procent och förhandeln hos IG Markets indikerar att Stockholmsbörsen ska öppna upp 0,95 procent.

Nyheter från kvällen

– FARLIGT LÄGE. Statsminister Ulf Kristersson beskriver det ekonomiska läget i Sverige som farligt, med lågkonjunktur i kombination med hög inflation och stigande räntor. Han vill inte utlova några nya stöd nu för att kompensera för höga elpriser, enligt TT. (SvD)
– ELSTÖD1. Hushållen ska i februari få det elstöd som regeringen har aviserat, men det finns i dagsläget inget svar på när företagen får stöd. I södra Sverige är företagen frustrerade efter det uteblivna beskedet. (DN)
– ELSTÖD2. Skånemoderaterna är missnöjda med regeringens besked om elstöd, ett stöd som kommer tre månader senare än Moderaterna lovade före valet. (SvD)
– ELSTÖD3. Företag varnar för rusande varseltal efter regeringens vaga besked om elstöd till näringslivet och kallar energiminister Ebba Busch för ”tondöv”. (DI)
– HEMLIGA SAMTAL. Svenska kraftnät sitter i hemliga slutförhandlingar med företag som kan öka sin produktion för att säkra elförsörjningen. Lyckas de minskar risken för att elen stängs av i vinter. (DN)
– BANKSEKTORN. Sveriges stora banksektor kan vara en förklaring till Riksbankens kraftiga höjningar av styrräntan. Där behövs en översyn av regleringen för att skydda ekonomin, enligt Elisabeth Lindberg, doktorand i ekonomisk historia. (DN Debatt)
– SJUKHUSEN. Det saknas nästan 2,5 miljarder kronor för att akutsjukhusen i Stockholm ska undvika underskott nästa år, vilket kan leda till personalneddragningar. (DN)
– FATTIGAST. Utrikesfödda män med familj är nu den största gruppen bland arbetande fattiga i Sverige, enligt en ny studie från Göteborgs universitet. De har gått om gruppen ensamstående kvinnor. (DN)
– S-KRITIK. Socialdemokraterna riktar hård kritik mot att utländska intressen tågar in i ägandet av svenska skolfastigheter. Partiet vill koppla in Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) Samtidigt hotar den norska regeringen med lagstiftning. (DI)

Bolagsnotiser

– Stora Enso har fått EU-kommissionens godkännande för att fortsätta förvärvet av De Jong Packaging Group, som tillkännagavs i september 2022. Det framgår av ett pressmeddelande. Slutförandet av transaktionen pågår fortfarande och förväntas slutföras i början av 2023, heter det. Stora Enso aviserade köpet av nederländska De Jong Packaging i början av september i en affär som värderades till 1.020 miljoner euro.

– Det branschledande taiwanesiska halvledarbolaget TSMC planerar på begäran av Apple tillverkning av 4-nanometerschip i USA när dess nya fabrik i Arizona öppnar år 2024. Detta representerar en uppgradering från tidigare löften, och är konsekvensen av uttryckta önskemål från kunder som Apple, enligt källor. – Stora Enso har fått EU-kommissionens godkännande för att fortsätta förvärvet av De Jong Packaging Group, som tillkännagavs i september 2022. Det framgår av ett pressmeddelande. Slutförandet av transaktionen pågår fortfarande och förväntas slutföras i början av 2023, heter det. Stora Enso aviserade köpet av nederländska De Jong Packaging i början av september i en affär som värderades till 1.020 miljoner euro.

– Det branschledande taiwanesiska halvledarbolaget TSMC planerar på begäran av Apple tillverkning av 4-nanometerschip i USA när dess nya fabrik i Arizona öppnar år 2024. Detta representerar en uppgradering från tidigare löften, och är konsekvensen av uttryckta önskemål från kunder som Apple, enligt källor.

Notiser från marknaden

– De amerikanska börserna reagerade positivt efter att chefen för den amerikanska centralbanken, Jerome Powell, talat om en lägre räntehöjningstakt. Powell noterade att räntehöjningar och en minskning av balansräkningen generellt tar tid för att ta sig igenom systemet. ”Därmed är det logiskt att dämpa takten av våra räntehöjningar allteftersom vi närmar oss nivån av restriktion som kommer att vara tillräcklig för att få ned inflationen”, sade han och tillade: ”Tiden för att dämpa räntehöjningstakten kan komma så tidigt som vid decembermötet.” Å andra sidan uppgav också Fed-chefen att sluträntan kan bli ”något högre än tidigare trott” när FOMC gjorde den senaste prognosen i september. Kommittémedlemmarna väntade sig då en slutränta på 4,6 procent.

– Den tyska detaljhandelns försäljning sjönk 2,8 procent i oktober, jämfört med föregående månad. Det visar siffror justerade för inflation, säsongs- och kalendereffekter från den tyska statistikbyrån. Enligt Trading Economics konsensusprognos väntades handeln ha minskat med 0,6 procent jämfört med föregående månad. Jämfört med motsvarande månad föregående år sjönk försäljningen 5,0 procent, inflationsjusterat (väntat -2,8). I september steg försäljningen med 0,9 procent under månaden och sjönk med 0,9 procent i årstakt.

– Federal Reserve publicerade sin regionala konjunkturrapport, Beige Book, där utvecklingen för den ekonomiska aktiviteten i USA summerades till oförändrad eller marginellt högre sen den förra rapporten den 19 oktober. Högre räntor och inflation fortsatte att ligga som en våt filt över aktiviteten och många av Feds kontakter uttryckte en större oro eller ökad pessimism angående framtidsutsikterna.

– Peking kommer att tillåta vissa lågriskpatienter med covid att isolera sig i hemmet, vilket innebär ett stort skifte i landets covid-politik. Det rapporterar Bloomberg News på torsdagen. Covid-protester och begränsad infrastruktur anses ha lett fram till förändringen.

Aktuella obligationspriser

 

/av

POSITIV INLEDNING

Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit blandad sedan rapporten om ett svagare inköpschefsindex i Kina vägdes upp av den glädjande nyheten att myndigheterna avstått från att bemöta pågående Covid-demonstrationer med dödligt våld. Shanghais CSI-index har avancerat 0,12 procent, Hongkongbörsen har stigit 0,9 procent, medan Tokyos Nikkei-index backade 0,21 procent och australiensiska ASX-index steg 0,44 procent.

Statspappersräntorna handlas återigen något högre. Den amerikanska tioårsräntan noteras på morgonen kring 3,74 procent och tvåårsräntan 4,48 procent. Den svenska tioåringen noteras cirka 1,81 procent och tvååringen 2,40 procent.

Dollarkursen handlas stabilt omkring 1,0350 mot euron och marginellt högre à 138,50 mot yenen. Kronan noteras 4 öre svagare omkring 10,56 mot dollarn, respektive tre öre lägre à 10,93 mot euron. Oljepriserna har backat något efter gårdagens uppgång. Brentkontraktet (”Nordsjöoljan”) noteras 84,90 dollar per fat och det amerikanska WTI-kontraktet 78,75 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelpris i SE3-området à rekorddyra 425,13 öre per kilowattimme.

Statistik över inköpschefsindex i Kina visade i november visade på en tillbakagång jämfört med nivån i oktober, både vad avser industri- och servicesektorn. Utfallet var den lägsta noteringen sedan i april.

”Investerarna blickar bortom vad som hände i november. Påverkan på ekonomin från de senaste stödåtgärderna till realekonomin inklusive fastighetssektorn i Kina kommer gradvis att framkomma”, sade Redmond Wong, marknadsstrateg med ansvar för Fastlandskina vid Saxo Markets i Hongkong. De flesta analytiker bedömer att återöppningen kommer att ske långsamt och stötvis, vilket väntas tynga ekonomin under 2023.

Enligt CME:s FedWatch Tool prisar terminsmarknaden nu in en drygt 30-procentig sannolikhet att Federal Reserve ska höja styrräntan med 75 punkter vid sitt decembermöte. Sentimentet är ner från knappt 45 procent för en månad sedan, men upp från knappt 25 procent för en vecka sedan.

På dagens makro agenda står Eurostats redovisning av preliminära inflationsdata för november i särskilt fokus. Preliminära data från framför allt Spanien på tisdagen ger hopp om att huvudinflationstakten kan ha varit något lägre än väntat, men det är mer osäkert om det även kommer att gälla för kärninflationen. Konsensusprognosen pekar mot att HIKP-inflationen ska ha sjunkit till 10,4 procent i november, från 10,6 procent i oktober, medan kärninflationen väntas ha varit oförändrad på 5,0 procent. I Sverige publicerar Medlingsinstitutet lönestatistik för september och vice riksbankschefen Martin Flodén ska hålla ett anförande om aktuell penningpolitik. Eftermiddagens USA-datakalender inkluderar ADP:s rapport om sysselsättningsutvecklingen i den privata sektorn i november, en andra beräkning av BNP för tredje kvartalet, Chicago PMI för november, och JOLTS-data för oktober.

De europeiska indexterminerna stiger cirka en halv procent. I skrivande stund noteras Londons FTSE-index upp 0,5 procent, tyska DAX-index upp 0,5 procent, franska CAC-index på plus 0,5 procent och förhandeln hos IG Markets indikerar att Stockholmsbörsen ska öppna upp 0,45.

Nyheter från kvällen

– BAKÅT FÖR TIDÖPARTIER. Partierna i regeringsunderlaget tappar mark i DN/Ipsos novembermätning. Både L och KD hamnar i farozonen kring riksdagsspärren samtidigt som S får det högsta väljarstödet på nästan åtta år. (DN)
– UTDELNINGSSTOPP? Med stigande räntor, ökade produktionskostnader och sämre ekonomisk tillväxt har alla bolag anledning att fundera över sina aktieutdelningar, det anser Finansinspektionens tillförordnade generaldirektör Susanna Grufman. (DI)
– CHOCK VÄNTAR. Högbelånade villaägare riskerar kostnadsökningar på uppemot 15.000 per månad. Det framgår av Finansinspektionens nya högräntescenario där även dyrare el och ökade levnadsomkostnader räknas in. (DI)
– KVOTERINGSUNDANTAG. Ett EU-direktiv har röstats igenom som ska ge jämnare könsfördelning i börsbolagens styrelser. Men Sverige behöver inte följa lagen, trots att svenska bolag i dag inte når målen. (SvD)
– SBB:S JM-ÄGANDE. JM har ett betalningsinstitut i koncernen vilket innebär att det krävs tillstånd från Finansinspektionen för att vara storägare i JM. Huvudägaren SBB saknar dock ett sådant riskerar i värsta fall att behöva sälja merparten av sitt innehav i bostadsbyggaren. (DI)

Bolagsnotiser

– Flygbolaget SAS rörelseresultat blev -92 miljoner kronor (-474) och nettoresultatet blev -1.238 miljoner kronor (-744) i det fjärde kvartalet, augusti-oktober, av det brutna räkenskapsåret 2021/2022. Det framgår av delårsrapporten. SAS omsättning uppgick till 10.651 miljoner kronor (5.762). ”Under fjärde kvartalet hade vi det högsta antalet passagerare sedan pandemin startade. Vår kapacitet ökade med 15 procent jämfört med tredje kvartalet och ökade med 52 procent jämfört med föregående år”, kommenterade vd Anko van der Werff. Den underliggande efterfrågan under sommaren beskrivs som god, med en förväntad svag nedgång i oktober. ”SAS fortsätter göra framsteg i transformationsplanen SAS Forward och vi har nått viktiga milstolpar i chapter 11-processen under det fjärde kvartalet”, tillade vd:n.

– IT-tjänsteföretaget Tietoevrys nya finansiella mål är att nå en årlig intäktstillväxt om 8-10 procent och en justerad ebita-marginal på 15-16 procent till 2025. Det framgår av ett pressmeddelande inför Tietoevrys kapitalmarknadsdag, som inleds klockan 13 idag. Vidare är målet att bolagets nettoskuld/ebitda ska ligga inom intervallet 1-2 och utdelningen ska fortsätta att öka årligen, uppger Tietoevry. Tietoevrys tidigare långsiktiga finansiella mål var öka tillväxten till 5 procent till 2023 och en justerad ebita-marginal om 15 procent. Målet var också en nettoskuld/ebitda under 2 i slutet av 2022.

– SBB säljer en andel om 49 procent av sin portfölj inom social infrastruktur för utbildning till Brookfield för 9,2 miljarder kronor, med tilläggsköpeskillingar om upp till 1,2 miljarder kronor genom kontant betalning. Det framgår av ett pressmeddelande. Intäkterna från transaktionen kommer huvudsakligen att användas för att minska SBB:s skuldsättning, vilket innebär att SBB:s belåningsgrad kommer att sänkas till cirka 42,4 procent, från cirka 46,9 procent rapporterat per det tredje kvartalet 2022.

Notiser från marknaden

– Kinas inköpschefsindex för industrin sjönk till 48,0 i november jämfört med 49,2 i oktober. Det var den lägsta noteringen sedan i april. Det framgår av en mätning från den nationella statistikbyrån och Federation of Logistics and Purchasing (CFLP). Väntat enligt Trading Economics konsensusprognos var ett index på 49,0. Inköpschefsindex för tjänstesektorn sjönk till 46,7 i november jämfört med 48,7 i oktober, även det den lägsta noteringen sedan i april. Det sammanvägda inköpschefsindexet sjönk till 47,1 i november jämfört med 49,0 i oktober.

– Danske Banks boprisindikator för priset på bostadsrätter i Stockholms kommun visar att priserna sjönk 0,3 procent i november. Säsongsrensat motsvarar det en nedgång med 0,4 procent. Banken konstaterar att sjunkande priser på storleksklasser upp till 100 kvm var det som bidrog till prisnedgången under november medan det är värt att notera att bostadsrätter större än så faktiskt steg i pris. Omsättningen är dock relativt låg för så stora lägenheter, vilket gör att priserna är volatila på månadsbasis. ”Stockholms bostadsrättspriser tog vad som ser ut som en välbehövlig andhämtningspaus i den kraftiga nedgång som skett hittills under året. Men med tanke på att den fulla effekten av Riksbankens gjorda och kommande höjningar ännu inte syns i bostadsräntorna så lär nedgången ta förnyad fart inom kort. Därtill ligger amorteringskraven fast, reallönerna fortsätter falla, elpriserna skjuter fart igen, arbetsmarknaden vacklar och värdet på hushållens finansiella tillgångar fortsätter även de ner. Sammantaget pekar egentligen allt på ett fortsatt prisfall”, säger Michael Grahn, chefekonom Danske Bank Sverige. Totalt väntas bostadspriserna i Sverige falla runt 20 procent från december 2019 till botten, där knappt halva fallet nu är avklarat.

Aktuella obligationspriser

 

/av

SVAGT UPPÅT

Den senaste tidens asiatiska börsnedgångar stävjades inatt av beskedet att Kina sätter in stödprogram till förmån för landets skakiga fastighetssektor. Shanghais CSI-index har avancerat 3,09 procent på nyheten, Hongkongbörsen har stigit 4,01 procent, medan Tokyos Nikkei-index backade 0,48 procent och australiensiska ASX-index steg 0,34 procent.

Statspappersräntorna handlas något högre. Den amerikanska tioårsräntan noteras på morgonen kring 3,68 procent och tvåårsräntan 4,44 procent. Den svenska tioåringen noteras cirka 1,84 procent och tvååringen 2,42 procent. Både de svenska och amerikanska räntekurvorna är sedan länge inverterade [korträntorna högre än långräntorna], vilket allmänt tolkas som en varningssignal för lågkonjunktur. Spreaden [skillnaden] mellan korta och långa räntor är dessutom historiskt sett ovanligt bred.

Dollarkursen handlas oförändrad omkring 1,0380 mot euron och marginellt högre à 138,55 mot yenen. Kronan noteras 7 öre svagare omkring 10,52 mot dollarn, respektive 5 öre lägre à 10,90 mot euron. Oljepriserna har avancerat drygt 4 dollar på förnyade spekulationer att Opec+ vid stundande möte kan besluta minska sin produktion. Brentkontraktet (”Nordsjöoljan”) noteras 85,50 dollar per fat och det amerikanska WTI-kontraktet 78,55 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelpris i SE3-området à svidande 390,31 öre per kilowattimme.

State Council i Kina ska hålla en pressträff senare på tisdagen om covidåtgärderna. ”Det finns en växande spekulation om att det skulle komma en snar annonsering av slutet på nollcovid-policyn och det har drivit ett positivt sentiment. Marknaderna kommer förbli volatila då investerare bedömer ett policyskifte”, sade Kioyng Seong på Societe Generale till Bloomberg News.

I USA fortsätter Fed-företrädare att peka mot det fortsatta behovet att rebalansera utbud och efterfrågan och få ned inflationen till 2 procent över tid. ”Mitt grundantagande är att vi behöver höja räntan ytterligare från där vi är i dag. Jag tror att vi behöver hålla en restriktiv policy under en tid. Jag tror att det kommer att fortsätta åtminstone genom nästa år”, sade Fed-chefen i New York, John Williams, enligt Bloomberg News.   Vid någon tidpunkt behöver dock de nominella räntorna sjunka, för annars kommer realräntan att stiga än mer och strama åt ekonomin, menade Williams, som postulerade att Fed kan börja ta ned den nominella räntan under 2024 då inflationen borde sjunka.

James Bullard, Fed-chef i St Louis, sade att marknaderna kanske underskattar sannolikheten att de policyansvariga behöver vara mer aggressiva nästa år för att få ned inflationen. Det finns fortfarande en utbredd uppfattning att inflationen kommer att försvinna av sig själv. Han upprepade sin uppfattning att styrräntan kan behöva höjas till mellan 5 och 7 procent för att få en tillräckligt åtstramande nivå för att få ned inflationen. Arbetsmarknaden är fortsatt stram och ekonomin går mot en inbromsning snarare än en recession.

Fed-chefen i Richmond, Thomas Barkin, sade å sin sida att de har tagit foten från gasen till bromsen, och att han stödjer en bana som är långsammare, längre och potentiellt högre för räntorna. Inflationen har varit ihärdigt hög och Fed behöver göra mer, men det är behjälpligt att vara lite mer försiktig nu. Att gå långsammare fram innebär en bättre riskhantering, sade han.  Tiffany Wilding och Allison Boxer, på obligationsjätten Pimco, konstaterar att detta är den sista veckan innan den tysta perioden inför nästa FOMC-möte i december. Bland annat ska Fed-chefen Jerome Powell tala på onsdagen. ”Vi förväntar oss att Powell ska guida mot en höjning med 50 punkter vid decembermötet, men betona att en högre styrränta är viktigare än den långsammare takten”, skriver de i en kommentar. De tycker att det senaste Fed-protokollet var mer duvaktigt än Powells presskonferens, vilket skulle stämma överens med idén om att kommittén är lite mer duvaktig än ordföranden.

På dagens agenda står för svensk del BNP tredje kvartalet och detaljhandel för oktober, samtidigt som FI presenterar sin stabilitetsrapport. Från euroområdet kommer preliminär tysk KPI för november och från USA hushållens konfidensindikator.

De europeiska indexterminerna stiger försiktigt. I skrivande stund noteras Londons FTSE-index upp 0,2 procent, tyska DAX-index upp 0,2 procent, franska CAC-index på plus 0,3 procent och förhandeln hos IG Markets indikerar att Stockholmsbörsen ska öppna upp 0,25.

Nyheter från kvällen

– BAKLÄXA. Ericsson borde hanterat sin mututredning om Irak som insiderinformation, enligt Stockholmsbörsens preliminära slutsats som nu meddelats Finansinspektionen. Om bedömningen står sig riskerar det följdeffekter för telekomjätten. (DI)
– MER KÄRNKRAFT. Nya reaktorer kan med rätt förutsättningar stå klara i Sverige redan från 2030, hävdar kärnteknikkoncernen GE Hitachi, som väcker stort intresse runt om i världen. (DI)
– AVKYLNING. Efterfrågan på butikslokaler i Sverige har sjunkit konstant sedan september förra året, och den avvaktande stämningen på marknaden har accelererat under hösten. (SvD)
– ISKALLT. I två år blomstrade affärerna för svenska hustillverkare, men nu är branschen iskall. (SvD)
– LÅGA RÄNTOR. Flera banker uppmärksammar nu gärna att de höjer sina sparräntor, men faktum är att de borde kunna vara ännu högre, om man jämför den historiska styrräntan med den genomsnittliga sparräntan. (SvD)
– ÄGARE. Snart kan det bli betydligt svårare att få veta vem som står bakom ett företag. Det är följden av ett beslut i EU-domstolen. Digitalt sökbara ägaruppgifter anses strida mot GDPR-lagen, men kritiker varnar för ökad penningtvätt. (DI)
– BÄTTRE REGLER. Över en halv miljon svenskar var i korttidsarbete 2020. Regelverket måste bli mer förutsägbart och träffsäkert, men samtidigt flexibelt, för att fungera vid kriser av olika slag, enligt utredare. (DN)
– INGEN LJUSNING. Matt King, global marknadsstrateg på Citi, ger börsen tummen ned. 2023 ser han varken någon ljusning för aktier eller att USA:s centralbank Federal Reserve skulle byta fot och sänka räntan. (DI)
– INLÅSNING GÅR UT. Tre år sedan noteringen går inlåsningen av K-Fastigheters huvudägares aktieinnehav ut på tisdagen. Största ägare i bolaget är vd Jacob Karlsson och styrelseordföranden Erik Selin, som varit investerad i bolaget sedan 2012. (DI)

Bolagsnotiser

– Verkstadsföretaget Alfa Laval, verksamma inom värmeöverföring, separering och flödeshantering, kommer att göra en investering om 1 miljard kronor i tillverkning och distributionskapacitet inom sina packningsförsedda värmeväxlare. En stor del av investeringen görs för att öka produktionskapacitet och distribution i Lund, men även för att öka produktionskapaciteten på befintliga anläggningar i Kina och Indien. Det framgår av ett pressmeddelande inför tisdagens årliga kapitalmarknadsdag i Söborg utanför Köpenhamn. Alfa Lavals capex-prognos om 2-2,5 miljarder kronor årligen är oförändrad. Investeringsprogrammet är fokuserat på kapacitetsökning inom områden med hög tillväxt relaterade till den globala energiomställningen, uppger Alfa Laval. Den nya investeringen om 1 miljard kronor är en del av detta program.

– Astra Zeneca har förvärvat Neogene Therapeutics, ett globalt bioteknikföretag som utvecklar och tillverkar ”nästa generations T-cellsreceptorterapier” (TCR-Ts). ”TCR-T är en lovande terapeutisk modalitet inom cancerbehandling”, heter det i ett pressmeddelande på tisdagsmorgonen. Astra Zeneca förvärvar alla utestående aktier i Neogene för en köpeskilling om upp till 320 miljoner dollar, på kontant- och skuldfri basis. Förvärvet består av en första betalning om 200 miljoner dollar och ytterligare upp till 120 miljoner dollar i olika milstolpsbetalningar och icke-villkorade betalningar. Transaktionen förväntas slutföras under första kvartalet 2023 och påverkar inte Astra Zenecas finansiella guidning för 2022.

Notiser från marknaden

– Stigande räntor, minskad vilja att ta risk och en allt svagare ekonomi innebär påfrestningar för högt skuldsatta fastighetsbolag och hushåll. Det skriver Finansinspektionen (FI) i sin stabilitetsrapport på tisdagen, enligt ett pressmeddelande. ”Den snabba omställningen till ett högre ränteläge och en minskad riskvilja innebär att riskerna för den finansiella stabiliteten har ökat sedan i våras. Samtidigt kan denna omställning på sikt bidra till lägre risktagande och skuldsättning och därmed lägre stabilitetsrisker”, skriver FI. Stigande priser och räntor pressar också hushållens konsumtionsutrymme och företagens produktionskostnader, vilket bidrar negativt till den ekonomiska utvecklingen. FI konstaterar att stora skulder gör den kommersiella fastighetssektorn känslig för de stigande räntorna, och samtidigt har investerarnas vilja att ta risk minskat. Därmed har det blivit svårare och dyrare för många fastighetsbolag att refinansiera sina skulder. ”Flera högt belånade fastighetsföretag behöver därför minska sin skuldsättning. Denna anpassning är nödvändig men görs i ett läge när sektorn redan är pressad”, skriver FI.

– Kina kommer att bredda finansieringskanalerna, inklusive private placement-kanaler, för fastighetsutvecklare listade i Kina och Hongkong, och därmed lyfta på ett årslångt förbud. Det uppgav China Securities Regulatory Commission (CSRC) på måndagen, enligt Reuters. Åtgärden är den senaste i en rad åtgärder för att stötta fastighetssektorn, som står för en fjärdedel av ekonomin. Många fastighetsutvecklare har haft problem med att betala sina lån och stoppat byggena. Citigroup konstaterade att åtgärden var ett ”nytt positivt stöd” för sektorns likviditet och ger tillgång till nya strategiska investerare.

Aktuella obligationspriser

 

/av

NEGATIV INLEDNING

Protester i Kina mot den omstridda nollcovidpolicyn, i kombination med högt antal covidfall, fick de asiatiska börserna på fall. Shanghais CSI-index har backat 1,13 procent, Hongkongbörsen har sjunkit 1,35 procent, Tokyos Nikkei-index har tappat 0,42 procent och australiensiska ASX-index föll 0,43 procent.

Statspappersräntorna handlas marginellt lägre, dock med en historiskt bred spread [skillnad] mellan korta och långa räntor. Den amerikanska tioårsräntan handlas à 3,64 procent och tvåårsräntan 4,44 procent. Den svenska tioåringen noteras cirka 1,84 procent och tvååringen 2,44 procent.

Dollarkursen handlas stabilt omkring 1,0380 mot euron och 137,90 mot yenen. Kronan noteras 6 öre svagare mot dollarn omkring 10,45, respektive två öre lägre à 10,85 mot euron.

Oljepriserna har backat cirka 4 dollar pga. oroligheterna i Kina. ”Det negativa sentimentet växer på oljemarknaderna med ökad oro över efterfrågan i Kina och inga tydliga tecken från oljeproducenter om att minska produktionen ytterligare”, sade Tetsu Emori, VD för Emori Funds, rapporterar Reuters. Brentkontraktet (”Nordsjöoljan”) noteras 81,40 dollar per fat och det amerikanska WTI-kontraktet 73,85 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelpris i SE3-området fortsatt högt à 204,56 öre per kilowattimme.

Wall Street Journal (WSJ) skrev igår att risken för produktionsstörningar har ökat markant då två av Kinas största städer har infört nya nedstängningar. ”Nya covid-fall har undergrävt förhoppningarna om återöppningsåtgärder, då fler än 80 städer kämpar mot covid-infektioner. Detta påverkar regioner som genererar hälften av Kinas BNP”, skriver Capital Economics som citeras av WSJ.  Omfattande protester mot landets ”noll-covid” policy har även ägt rum runtom i Kina under helgen. Demonstranterna ska bl.a. krävt att president Xi Jinpings avgång. ”Marknaderna kommer att reagera negativt på nyheterna om omfattande demonstrationer och ett ökat antal smittade, som kan orsaka nya störningar i leveranskedjor och minska den privata efterfrågan, om inte annat på kort sikt”, sade Gabriel Wildau på Teneo, rapporterar Bloomberg.

Statistik från USA visade att kundtrafiken i butiker under Black Friday i år ökade jämfört med samma period föregående år. Statistik från Mastercard Spendingpulse visade att den totala försäljningen under Black Friday steg med 12 procent jämfört med 2021.

Dagens makrokalender är tunn, främst bestående av Dallas Fed index för november.

De europeiska indexterminerna viker av. I skrivande stund noteras Londons FTSE-index ned 0,45 procent, tyska DAX-index ned 0,5 procent, franska CAC-index på minus 0,45 procent och förhandeln hos IG Markets indikerar att Stockholmsbörsen ska öppna ned 0,35.

Nyheter från kvällen

– DÄMPAD INFLATION. SEB anser att den utdragna Black Friday-rean kan få en särskilt dämpande effekt på novemberinflationen i år. (DI lör)
– JÄTTEN SKAKAR. Missnöjet växer med hur Scanias vd Christian Levin styr bolaget och försvarar bolagets intressen gentemot de tyska fackförbunden. (DI mån)
– UTSLÄPP I H&M-FABRIKER. Fabriker i Bangladesh som tillverkar kläder för H&M knyts till utsläpp av förorenat vatten, enligt en granskning av Aftonbladet. (AB sön)
– SNUSFÖRSLAG. EU vill tvinga Sverige att höja skatten på snus rejält, enligt ett läckt dokument från EU-kommissionen. (AB lör)
– STORORDER. ABB har tagit en order på framdrivningsutrustning till tio kinesiska containerfartyg. (DI mån)
– INDIEN. Intresset för Indien ökar efter Kinaoro. Politiska spänningar, covid och ökade kostnader har fått internationella företag att minska sitt beroende av Kina och skala upp produktionen i Indien. (DI lör)
– FRAMSTEG. Turkiet anser att både Sverige och Finland har tagit steg mot att uppfylla den överenskommelsen som gjordes med Turkiet i Madrid i somras. (DN lör)
– MAJORITET. Ett nytt lönegolv för arbetskraftsinvandrare rycker närmare. Tidöpartierna och Socialdemokraterna är överens om att avsevärt höja dagens gräns på 13.000 kronor i månaden. (SvD lör)
– VACKLAR. Regeringen vacklar om löftet om pausat amorteringskrav, ministern vill inte ge något besked. (DN mån)
– ERSÄTTNING. Bankerna måste börja ersätta offren för bankbedrägerier. Hittills har det i princip varit omöjligt att få tillbaka pengarna men nu har nya principer slagits fast och det är dags för bankerna att ta ansvar. Det skriver Cecilia Tisell, Konsumentombudsman och generaldirektör för Konsumentverket i DN debatt. (DN sön)
– UTDELNINGAR. Utdelningsjägare riskerar att åka på en blåsning. Sämre tider får bolagen att fundera på att behålla pengarna i verksamheten. (DI lör)
– LÄGE AVVERKA. Att avverka skog ger rekordbra betalt just nu. Ändå ser överraskande många skogsägare ut att inte vilja sälja, säger Danske Banks expert Johan Freij. (DI mån)

Bolagsnotiser

– Forskningsbolaget Diamyd Medical meddelar att den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA har hävt pausen för fas 3-studien Diagnode-3 som utvärderar läkemedelskandidaten Diamyd vid behandling av typ 1-diabetes. Det framgår av ett pressmeddelande. FDA utfärdade en så kallad ”partial clinical hold” för den registreringsgrundande fas 3-studien Diagnode-3 i september 2021. I Europa är Diagnode-3 sedan tidigare godkänd och rekryterar aktivt patienter i åtta länder.

Notiser från marknaden

– Från Kina rapporterades det om att ytterligare 39.791 personer under lördagen konstaterats att vara sjuka i covid. Det är den högsta ökningstakten någonsin för landet. Det rapporterar Reuters.  36.082 av dessa uppges vara asymptotiska, jämfört med 31.709 dagen före. Ytterligare en person avled till följd av sjukdomen och den totala dödssiffran uppgår nu till 5.233. De omfattande demonstrationer som ägde rum i Kina under helgen tycks under måndagen censureras av myndigheterna. Bland annat ska inlägg och videos om demonstrationerna ha raderats. Under söndagen samlades stort antal demonstranter i bland annat Peking och Shanghai. Demonstranter har krävt att ledaren Xi Jinping ska avgå och uttryckt ”nej till lockdown, ja till frihet”. Enligt AFP finns det på den kinesiska plattformen Weibo, som liknar Twitter, inga spår av att några demonstrationer ska ha ägt rum under helgen.  Även videos på universitetsstudenter som demonstrerat ska ha försvunnit och ersatts av meddelandet ”oreglerat eller känsligt innehåll”.

Aktuella obligationspriser

 

/av

TREVANDE START

Utvecklingen på de asiatiska börserna har varit blandad, med inslag av både ränteoptimism och oro för kinesiska Covid-restriktioner. Shanghais CSI-index har stigit 0,5 procent, Hongkongbörsen har backat 0,45 procent, Tokyos Nikkei-index har tappat 0,35 procent och australiensiska ASX-index avancerade 0,24 procent.

Statspappersräntorna handlas oförändrat jämfört med svensk stängning. Den amerikanska tioårsräntan handlas à 3,66 procent och tvåårsräntan 4,44 procent. Den svenska tioåringen noteras cirka 1,81 procent och tvååringen 2,38 procent. Både de svenska och amerikanska räntekurvorna är sedan länge inverterade [korträntorna högre än långräntorna], vilket allmänt tolkas som en varningssignal för lågkonjunktur.

Dollarkursen har funnit fotfäste efter de senaste dagarnas nedgång à 1,0430 mot euron och 138,60 mot yenen. Kronan noteras två öre starkare mot dollarn omkring 10,40, respektive tre öre starkare à 10,84 mot euron. Oljepriserna har avancerat cirka en dollar. Brentkontraktet (”Nordsjöoljan”) noteras 85,50 dollar per fat och det amerikanska WTI-kontraktet 78,50 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelpris i SE3-området à 277,44 öre per kilowattimme.

I en rapport publicerad imorse av Oxford Economics skulle en fördröjd återöppning av Kina [efter Covid] kunna påverka nästa års BNP-tillväxt med nästan en hel procentenhet. Om den ekonomiska återöppningen dröjer till det första halvåret 2024, kommer återhämtningen av ekonomin dröja längre än man tidigare trott. ”Risken för våra kortsiktiga makro-prognoser har tydligt skiftat till nedsidan”, sade Louise Loo på Oxford Economics under fredagen. Covid-läget i Kina har försämrats den senaste tiden och man noterade nyligen det första dödsfallet på sex månader. Oron kan enligt ekonomer på ING vara befogad. ”I Kina har man fortfarande inte tillräckliga resurser för att hantera ett heltäckande utbrott med många människor som blir sjuka”, sade ING ekonomen Rob Carnell.

På dagens makroagenda står bland annat konsumentförtroende för Tyskland i december, som väntas uppgå till -39,6 efter -41,9 i december. Från Tyskland väntas även definitiv BNP statistik för det tredje kvartalet. För svensk del publiceras både hushållsutlåning samt producentpriser för oktober. Det är halvdag på de amerikanska marknaderna i samband med Thanksgiving.

De europeiska indexterminerna går kräftgång inför dagens börsöppning. I skrivande stund noteras Londons FTSE-index +/- noll procent, tyska DAX-index upp 0,2 procent, franska CAC-index på plus 0,05 procent och förhandeln hos IG Markets indikerar att Stockholmsbörsen ska öppna omkring nollstrecket.

Nyheter från kvällen

– MISSTRO. I år tappar reahögtiden Black Friday mark, trots att stora lager och sämre ekonomi väntas leda till fler rabatter än tidigare år. Men konsumenter är skeptiska; sju av tio prissänkta produkter har haft ett bättre pris precis före storrean. (DN).
– BÖTER. Brasiliens tidigare president, Jair Bolsonaros, parti döms att betala 45 miljoner kronor i böter för att ha försökt få väljarna att tro att valfusk förekom under presidentvalet. (DN).
– DUBBLERING. När räntan drar i väg höjs också skatten på ISK-sparandet rejält. Nästa år blir skatten mer än dubbelt så hög som i år. (DN).
– 20 PROCENT. 20 procent dyrare mat och fördubblade kostnader för el. Det är vad Konsumentverket kommer fram till i prognosen för hushållens kostnader 2023. (DI).
– ILSKA. Den nya italienska regeringen skrotar den kontroversiella medborgarlönen, vilket väcker ilska i södra Italien. (DI).
– MINSKAT BEROENDE. EU vill minska derivatmarknadens beroende av Storbritannien och London som finansvärldens centrum. (DI).
– PRISMEDVETENHET. Fler än tidigare uppger att de stigande priserna har gjort dem mer prismedvetna. En tredjedel av hushållen tror att den egna ekonomin kommer att bli sämre nästa år, visar en undersökning från SBAB. (SvD).
– SLUT PÅ RÄNTEHÖJNINGAR? Storbankerna – Nordea, Swedbank, SEB och Handelsbanken – tenderar att gynnas av räntehöjningar men aktiekursreaktionerna på torsdagen blev negativa. Börsen tolkade Riksbanksbeskedet som att ett slut på höjningsperioden närmar sig, skriver DI i en kommentar. (DI)
– FASTIGHETSSMÄLLAR. Rutger Arnhults ägarbolag M2 tvingas redovisa miljardförluster och en allt jobbigare ekvation mellan utdelningar och räntekostnader. Fler fastighetsprofiler riskerar behöva visa liknande utveckling i sina bolag framgent. (DI)

Bolagsnotiser

– Den uppskattade årliga elproduktion för Orrön Energy, verksamt inom förnybar energi, är för närvarande 700 GWh, inklusive förvärvet av Slitevind, och ökar till 800 GWh under 2023 inkluderat de ytterligare fem transaktioner bolaget avser slutföra under det fjärde kvartalet i år. Produktionen kommer enligt Orrön Energy att nå 1,1 TWh från 2024 och framåt, när vindparken Karskruv är i drift. Orrön Energy redovisar ett rörelseresultat om 1,5 miljoner dollar för det tredje kvartalet 2022.

– Intrum meddelar ytterligare negativa justeringar om cirka 4,3 miljarder kronor i det samkontrollerande italienska så kallade SPV-bolaget. Justeringarna kommer att reflekteras i rapporten för fjärde kvartalet 2022 som kommer att publiceras den 26 januari 2023. Det framgår av ett pressmeddelande. Bakgrund är att fonder som förvaltas av Carval Investors har ingått avtal om att sälja sin andel om 37,5 procent i det samkontrollerade italienska SPV-bolaget som äger portföljen som Intrum, tillsammans med partners, köpte 2018, till Kistefos för ett belopp om 109 miljoner kronor. I samband med transaktionen har Intrum ingått ett nytt avtal om gemensamt ägande med Kistefos och en överenskommelse om avslut av ett derivatavtal med Carval. Justeringarna avser följande: Negativa justeringar av bokförda värdet av SPV-bolaget om cirka 3,1 miljarder kronor i Intrums konsoliderade finansiella rapportering. Nedskrivningar av relaterade kundrelationer om cirka 0,2 miljarder kronor. Överenskommelse om avslut av ett derivatavtal med Carval som resulterar i en förlust om cirka 1,0 miljarder kronor, som redovisas under EBIT-raden. Som en direkt konsekvens av det ovanstående kommer Intrum även justera ner SPV-bolagets relaterade förväntade återstående inkasseringar (”ERC”) med ca. 5,4 miljarder kronor, i linje med det pris som Kistefos betalar. Detta förväntas inte påverka de seniora skulderna.

Notiser från marknaden

– De monetära finansinstitutens utlåning till svenska hushåll ökade 4,5 procent i oktober jämfört med motsvarande månad föregående år. Det visar SCB:s finansmarknadsstatistik. Föregående månad ökade utlåningen 5,1 procent. Utlåningen till företag ökade 16,4 procent i årstakt i oktober.

– Den tyska bruttonationalprodukten steg 0,4 procent under det tredje kvartalet jämfört med det närmast föregående kvartalet. Det visar definitiv säsongsjusterad statistik. Jämfört med motsvarande kvartal föregående år steg BNP 1,3 procent enligt dagjusterad statistik.  Analytiker hade väntat sig att BNP skulle ha ökat 0,3 procent under kvartalet och ökat 1,2 procent jämfört med samma kvartal året före, dagjusterat, i linje med det preliminära utfallet. Under andra kvartalet ökade BNP med 0,1 procent jämfört med föregående kvartal.  Den privata konsumtionen steg med omkring 1,0 procent under det tredje kvartalet jämfört med föregående kvartal. Den offentliga konsumtionen var oförändrad jämfört med föregående kvartal. Bygginvesteringarna sjönk 1,4 procent, medan investeringarna i maskiner och utrustning steg 2,7 procent. Exporten steg 2,0 procent medan importen steg 2,4 procent.

– KPI i Tokyo-området steg 3,8 procent i november jämfört med samma månad året före, den högsta nivån sedan januari 1991. Under oktober var årstakten 3,5 procent. Kärn-KPI steg 3,6 procent i årstakt, väntat var en ökning med 3,5 procent.  Prisökningarna i Tokyoområdet får Capital Economics att justera upp prognoserna för inflationstakten i hela Japan. ”Den fortsätta ökningen av Tokyos KPI innebär att den nationella prognosen om att inflationen toppade på 3,7 procent i oktober sannolikt inte stämmer. Faktum är att vi nu räknar med en inflationstakt på 3,8 procent i november med en underliggande inflationstakt på 2,7 procent”, skrev Darren Tay på Capital Economics.

Aktuella obligationspriser

 

/av