OREGELBUNDEN ÖPPNING

Majoriteten av de asiatiska börserna klättrade idag, uppburna av försiktig optimism att Federal Reserve snart ska slå av på räntehöjningstakten. Shanghais CSI-index har backat 0,44 procent, Hongkongbörsen står plus 0,75 procent, Tokyos Nikkei-index har stigit 0,95 procent och australiensiska ASX-index avancerade 0,16 procent.

Ovannämnd ränteoptimism pressar fortsatt statspappersräntorna, som noteras lägre jämfört med svensk stängning. Den amerikanska tioårsräntan handlas à 3,70 procent och tvåårsräntan 4,55 procent. Den svenska tioåringen noteras cirka 1,81 procent och tvååringen 2,33 procent.

Förväntningen om en mildare framtoning från Federal Reserve syns även på dollarkursen, som har backat ytterligare en cent till 1,0430 mot euron, och handlas drygt tre yen svagare à 138,60 mot yenen. Kronan noteras 18 öre starkare mot dollarn omkring 10,41, och 9 öre starkare à 10,86 mot euron. Oljepriserna är stabila efter gårdagens tapp om cirka 4 dollar. Brentkontraktet noteras 84,60 dollar per fat och det amerikanska WTI-kontraktet 77,50 dollar per fat. På elbörsen Nordpool noteras dagens medelpris i SE3-området à iögonfallande 258,88 öre per kilowattimme.

Totalt sett är det tydligt från FOMC-protokollet (FOMC = Federal Reserves policykommitté) att ledamöterna är beslutsamma om att ytterligare höja räntan i ljuset av en mycket stram arbetsmarknad och oacceptabelt hög inflation. Men protokollet avslöjar också en allt större skillnad bland ledamöterna om räntetoppen, och osäkerhet om räntetoppen”, skrev Barclays i en analys enligt Reuters. Fed reviderade ned sina tillväxtprognoser och ser en recession nästa år som ”nästan lika sannolik” som huvudscenariot av en tillväxt under trend, skrev Goldman Sachs. SEB noterade också i en kommentar att de flesta ledamöter vill sänka takten snart. ”Men det tycks inte som om alla ledamöter delar Fed-chefen Powells syn att räntetoppen ligger högre än vad som tidigare antagits. Vi ser det som lite duvaktigt, särskilt då mötet skedde innan det oväntat låga utfallet för oktober-KPI”, skrev SEB. De tycker att protokollet stöder deras syn om en höjning med 50 punkter i december.

Enligt CME:s Fedwatch tool ser marknaden en 76-procentig sannolikhet att Fed höjer med 50 punkter vid decembermötet, och 24 procents sannolikhet för en 75-punktershöjning. På onsdagen låg motsvarande förväntningar om 71 – 29 procent.

Fokus idag ligger på Riksbankens räntebesked klockan 09.30. En stor majoritet i Infronts enkät spår en höjning med 75 punkter till 2,50 procent, men några har öppnat för möjligheten av 100 punkter, som vid septembermötet.  SEB framhöll att den mycket höga kärninflationen i oktober snabbt förändrade riskspektrumet för årets sista penningpolitiska rapport.  ”Vi håller kvar vid vår prognos om en höjning med 75 punkter men riskerna för 100 punkter är nästan lika stor medan chansen för 50 punkter, som tycktes i alla fall möjlig innan oktober-KPI, nu ser mycket avlägsen ut”, skrev SEB. Huvudscenariot är att räntebanan höjs till 3,00 procent i slutet av 2023 (2,52 procent i septemberprognosen) och 2,92 procent i slutet av 2024 (2,42). Riskscenariot är att de höjer med 100 punkter nu och räntebanan pekar på 3,25 procent i slutet av 2023 och slutet av 2024. På dagens agenda står även tyska IFO-index och protokollet från ECB:s policymöte i oktober.

De europeiska indexterminerna går kräftgång. I skrivande stund noteras Londons FTSE-index upp 0,1 procent, tyska DAX-index upp 0,05 procent, franska CAC-index på minus 0,05 procent och förhandeln hos IG Markets indikerar att Stockholmsbörsen ska öppna upp 0,05 procent.


Nyheter från kvällen

– SVEKDEBATT. Det pyr en svekdebatt inom Sverigedemokraterna efter att sänkningen av bränslepriserna blivit så liten efter valet. (DN)
– SKYNDAR PÅ. EU:s klimatkommissionär skyndar på klimatförhandlingarna inför Sveriges ordförandeskap i EU eftersom det finns en oro att den nya regeringen, med stöd av SD, inte kan ro förhandlingarna i hamn. (DN)
– INGEN OMRÖSTNING. Brittiska HD har slagit fast att Skottlands parlament inte har rätt att utlysa en ny folkomröstning om självständighet utan att ha den brittiska regeringens tillåtelse. (DN)
– INGA PENGAR. Det lutar åt ett abrupt slut på den årliga utdelning som staten brukar få av Riksbanken, utan Riksbanken ser snarare ut att gå tiotals miljarder kronor back i år efter stora förluster i portföljen av värdepapper. (DN)
– KÄNNER ORO. Karolina Ekholm, chef för Riksgälden, oroas av den makroekonomiska turbulensen, som skapar stor osäkerhet. Det finns en risk för att det bubblar upp saker som man kanske inte tagit höjd för. (DI)
– BESKED DRÖJER. Beskedet från Turkiet om Sveriges Natoansökan kan dröja till efter nästa års val enligt Turkietkännaren Erik Meyersson. (SvD).
– SLUTA BRÅKA. Valet av Johan Pehrson som ny partiledare och beslutet att backa upp en borgerlig regering var avgörande för att Liberalerna skulle klara riksdagsspärren, enligt valanalysen. Samtidigt blev de interna striderna ett sänke för partiet i valrörelsen. (DI)
– HÖGRE PENSION. Nu krävs handling så att inte pensionerna blir ännu lägre framöver, enligt företrädare för LO. (DI)
– RAPPORRALLY FÅR BLANKARE PÅ FALL. Blankare har tvingats till smärtsam reträtt på Stockholmbörsen. (DI)


Bolagsnotiser

– Strålterapibolaget Elekta redovisar ett justerat rörelseresultat på 316 miljoner kronor för det andra kvartalet, augusti till oktober, i bolagets brutna räkenskapsår 2022/2023. Enligt Infronts sammanställning väntades ett justerat rörelseresultat på 369 miljoner kronor. Omsättningen uppgick till 4 081 miljoner kronor. Här var snittestimatet 4 048 miljoner kronor. Orderingången uppgick till 4 598 miljoner kronor. Snittet bland de analytiker som deltagit i sammanställningen var 4 358 miljoner kronor på denna punkt. Elekta har under det andra kvartalet drivit sitt kostnadsbesparingsinitiativ och börjat se att utgifterna minskar sekventiellt. ”Vi är i linje med vår plan och kommer att leverera årliga besparingar om cirka 450 miljoner kronor”, skriver Elektas vd Gustaf Salford i delårsrapporten. Under första halvåret 2022/23 har initiativet minskat utgifterna med 50 miljoner kronor, uppger Elekta. Bolaget står också fast vid att implementeringskostnaderna relaterade till initiativet förväntas uppgå till upp till 400 miljoner kronor. Under första halvåret 2022/23 uppgick implementeringskostnaderna till 131 miljoner kronor. Elekta förutser att situation inom leverantörskedjorna gradvis kommer att förbättras under det fjärde kvartalet (februari-april) i bolagets brutna räkenskapsår.

– Oljebolaget Enquest meddelar att bolagets produktion för helåret 2022 väntas hamna i mitten av befintligt prognosintervall om 44 000–51 000 fat oljeekvivalenter per dag (boepd). Det framgår av ett pressmeddelande där bolaget ger operativ uppdatering. Produktionen i Kraken väntas hamna i övre delen av prognosintervallet 22 000–26 000 boepd brutto, eller 15 500–18 500 boepd netto.
Kostnaderna väntas bli lägre än tidigare prognos, bland annat på grund av gynnsammare valutakurser och förändringar i arbetsprogram främst avseende Magnus-gruvan. Snittproduktionen för koncernen under perioden januari-oktober uppgick till 46 593 boepd, en ökning med drygt 5 procent jämfört med motsvarande period i fjol. Produktionen vid nordvästra Magnus-gruvan var i linje med förväntningarna medan Golden Eagle-produktionen är lägre än väntat.

– Hexatronic har ingått avtal om att förvärva Knet, verksamt inom mikroduktlösningar för telekomindustrin, för en förväntad köpeskilling uppgående till 63 miljoner dollar.
Det framgår av ett pressmeddelande.

– Scandinavian Biogas Fuels International har mottagit budpliktsbud från Aneo Renewables på 15:45 kronor kontant per aktie. Det framgår av ett pressmeddelande på onsdagskvällen. Bakgrunden är att Scandinavian Biogas den 5 oktober 2022 beslutade om en riktad nyemission där Aneo Renewables tecknade 12 miljoner nya aktier. Efter likviddagen i emissionen på onsdagen den 23 november innehar Aneo 36,1 procent av det totala antalet aktier och röster i bolaget varpå budplikt utlöses.
Erbjudandepriset, 15:45 kronor, motsvarar den volymviktade genomsnittskursen för Scandinavian Biogas aktie under 20 handelsdagar fram till och med den 5 oktober 2022, datumet då styrelsen för bolaget offentliggjorde emissionen. Erbjudandepriset motsvarar en negativ premie om 2,5 procent jämfört med stängningskursen om 15:84 kronor för Scandinavian Biogas aktie på First North den 23 november 2022.

– Specialistläkemedelsbolaget Camurus partner Braeburn har lämnat in en uppdaterad ansökan om marknadsgodkännande för Brixadi till den amerikanska läkemedelsmyndigheten FDA. Det framgår av ett pressmeddelande. Den amerikanska myndigheten väntas meddela ett beslut av datum för godkännande, så kallat Pdufa-datum. Granskningstiden uppskattas till två eller sex månader beroende på myndighetens klassificering av ansökan. Brixadi är sedan tidigare godkänd för behandling av opioidberoende i EU, Storbritannien, Australien samt flera andra marknader under varumärket Buvidal.


Notiser från marknaden

– Inom den amerikanska centralbanken är man överens om att en inbromsning i höjningstakten kan hända ”snart”. Det framgår av protokollet från Fed-mötet i början av november som publicerades på onsdagen. Även om flera representanter från Fed har haft en mjukare ton gällande räntehöjningstakten under de senaste veckorna, ser centralbanken finns få tecken på att inflationen avtar. Samtidigt uttrycks oro inom Fed för de risker som det finansiella systemet skulle utsättas för, givet en fortsatt hög höjningstakt. Mindre räntehöjningar skulle enligt Fed ge beslutsfattare en chans att utvärdera effekten av höjningarna. ”En betydande majoritet av deltagarna bedömde att en nedgång i ökningstakten sannolikt snart skulle vara lämplig”, stod det i Fed-protokollet.
Centralbankens nästa räntebeslut tas i mitten av december och förväntningarna ligger nu på en höjning om 50 punkter.

– Inköpschefsindex för den japanska tillverkningsindustrin sjönk till 49,4 i november, från 50,7 föregående månad, enligt preliminär statistik. Det framgår av data som sammanställts av S&P Global/Jibun Bank. PMI för tjänstesektorn sjönk samtidigt till 50,0 jämfört med 53,2 föregående månad. Det sammanvägda indexet sjönk till 48,9, från 51,8 föregående månad.

– Sydkoreas centralbank, BOK, har beslutat att höja styrräntan med 25 punkter till 3,25 procent. Trading Economics konsensus pekade mot en höjning med 25 punkter till 3,25 procent. Centralbanken ändrade styrräntan senast den 12 oktober, då den höjdes med 50 punkter, till 3,00 procent. BOK drar samtidigt ned prognosen för BNP-tillväxten nästa år till 1,7 procent från 2,1 procent, och ser en inflationstakt på 3,6 procent (3,7). BOK-chefen Rhee Chang-yong sade vid en pressträff, enligt Dow Jones, att de var eniga om att höja räntan men har olika uppfattning om vart räntetoppen ligger, med intervall på 3,25 till 3,75 procent. De har ingen omedelbar plan att sluta höja. ”Direktionen gör bedömningen att policyresponsen för att säkra prisstabilitet bör fortsätta så inflationen förblir hög”, skriver de i ett uttalande.

– Amerikanska konkurrensmyndigheten FTC väntas lämna in en stämningsansökan för att blockera Microsofts köp av gamingbolaget Activision Blizzard, rapporterar Politico med hänvisning till källor. Enligt sajten skulle det vara FTC:s största steg i kampen för att begränsa techjättarnas makt. Det är inte skrivet i sten att FTC lämnar in någon stämningsansökan och de fyra kommissionärerna har fortfarande inte röstat i frågan eller träffat bolagens advokater. Politico noterar dock att anställda på FTC som granskar köpet är skeptiska till bolagens argument. Den stora frågan för FTC är huruvida ett köp av Activision Blizzard skulle ge Microsoft ett orättvist försprång på gamingmarknaden. Microsofts Xbox är i dagsläget nummer tre på konsolmarknaden bakom Sony med sitt Playstation. Sony har vuxit fram som affärens största motståndare och argumenterat för att Sony skulle missgynnas om Microsoft i framtiden beslutar att populära spel som Call of Duty blir exklusiva för deras egen Xbox-konsol. Sedan tidigare har brittiska konkurrensmyndigheten CMA eskalerat sin granskning av affären. Microsoft har flera gånger lovat att Call of Duty fortsatt ska vara tillgängligt på Playstation och att speltiteln inte är fullt så viktig för Sony som bolaget hävdar. Politico framhåller samtidigt att frågan är betydligt större än bara Call of Duty och FTC försöker i nuläget fastställa hur Microsoft kan använda framtida spel för att lyfta sin spelverksamhet.


Aktuella obligationspriser